Norrländska Korrespondenten – 12 april 1862, sida 2

; Jag förmodar det ide warit omöjligt för eder att läsa en få tydlig signatur. MNi erkänner sålunda — I Jag förklarar det wara min handstil och mitt bref, för omkring tre år sedan adresseradt till Stephan Dandolo. Wid samma tid fom Paolo Licados konfpi ration ? At ja, det mar werkligen så! War så god och läs brefwet högt, och förklara dess betydelfe, fade sekreteraren. Mina högtärade herrar, fade Leonardo, 7I må sten förlåta mig, om jag knappt fan hålla mig allwarsam, men jag kan alldeles ide hjelpa vet. Jag skall likwäl försöka iakttaga wärdighet uti min Hållning, och läsa det med all den högtidhet fom mwederbör. Brefwet lyder fom följer: Det gör mig mycket nöje att få räkna dig ibland of. De förorättade äro i främsta rummet lifwet och själen uti konspirationer, och att öfwerändakasta denna hatade och hemliga makt är ett stort och heligt ändamål. Den wördnadswärde Dogen sielf är icke mycket wärdt att bekymra sig om, men det är framförallt på hans Itändina rädgifware och på det Hemliga och beslöjade Tremanna-rådet, som du och andra effer för en jernhård despotism, måjte söka att utkräfwa hämnd. Hwad mig sjelf angåär, tänker jag att wi så snart de blifwit demaskerade, skola bäst wara i stånd att bedöma hwad sorts straff som öfwerensstämmer med wår wärdighet, och som är bäst afpassadt efter deras förtjenst. Alltså i afton — till def; farwäl! Och kastande brefwet på bordet, betäckte den unge grefwen sitt ansigte med fin näsduk; men hans glänsande ögon gåfwo en antydan om, att det war med