Het är ganska swårt att uppställa i estämda reglor för kalfwars uppfödnina, Wad beträfjar avantitetet af forer, lit: om titen för att upphöra gifwa dem öt mjölk, — bäst är att härwid noga cmärta individens snabbare eler läng: ammare imttwcckling. Modersmjölken bör oblandad gifwas kalfwen de twänne första weckorna, då å smånin gom kan tillsättas linfrömjölssoppa i så tillräcklig mängd wid hwarje mål, att flankernas tomhet fylles. Jnom få weckor förtär kalfwen omkring 4 fan: nor (6 gallons) dagligen. Redan nu, då wädret är mildt och wackert, bör falfwen få komma ut på någon skyddad, in: stängd platå, för att få springa om Wir 3 månaders ålder äter kalfwen gerna grä s eller fint Hö, då mjölttillfat: ven i soppan småningom borttages. Af erfarenhet wid kalsuppfödningen will jag påstå, att oskummad mjölk med wälling af linfrö fofemjöl, är såwäl den helfos sammaste, fom mest ekonomiska, då full hänsigt lemnas till hwad fom wid upp: fötningen mill winnas. Jag anwänder altrig skummad mjölk, mjölröra af wåra säresarter, hösthe m. fl. brukliga ämnen, hwilta wisst funna amvändag fom till: satser och surregater wid kalfuppfödning, dock är ej något uppförningsmedel få priswärdt, fom det första angifna. Kalswen får sitt första foder kl. 6 om morgonen, eller få snart efter förrättad mjölkning, som är möjligt, och har han hunnit till ven ålrern att funna släppas ut på fägård, bör ej detta försummas; men fom friska kalfwar, då de komma ut, genaft börja hoppa och leka, bör först någon timma efter utfodring förlöpa; emedan stark rörelse genast efter intagen föra är onyttig. Klockan 5 eller 6 på eftermiddagen gifwer jag kalfwen sitt andra och sista foder i likhet med om morgonen. Kalfwen bör i sin kätte aldrig sakna tillgång till bergfalts-ften, hwars nytta fom nat urenligaste stimulus för digestiens organerna är obeftridvlig. Suggvor, som skola grisa, böra noga tillses. Man bör hålla walt hos suggan unter hela tiden hon är sjuk och noga tillje, att hon ide ligaer ihjäl fina ari far. Det är orimligt att med mycken kostnad föra en sugga hela året och flutz ligen, som ofta ffer, genom att förfume ma henne wid grisningen, gå miste om hela aftastningen. Hör att hindra att arifarue blifwa ihjelflämda är nödwän: digt att rundtomkring wäggarne uti det rum, der suggan skall grisa, sätta ftäns ger en hulf fot från wäggen så att qris sarne få rum att springa mellan suggan och wäaggen. Dessa stänger sättas mid den höjd, att suggan icke kan komma med ryggen under dem då hon ligger, hwarför höjden bör afpassas efter suagans storlel. Äfwen är nödigt att suagan endast får kortskuren halm till läger; emedan grisarne lätt intrasla fig i den långa halmen, få att de ide funna fom ma undan hastigt nog, då suggan Kig: ger fig. Skogssådd och plantering bör ske få snarf filen aått ur jorden. — —— — —