Norrländska Korrespondenten – 26 mars 1862, sida 3

förbittradt. Dess huswud, hwillet oftaf hwilar öfwerst på ringarne, höjer sig då plötsligt. Den långa dallrande tungan far ut och in, och waltaren skulle jäter: ligen råta illa ut för ven retade ormhonan, om han ej genast lare filten öfmer henne och trymedelst stillade hennes Wrecde