Om Tiggeri och Wälgörenhet. (Ur Nya Wermlands-Poften.) Ganska många menniskor hafwa den falska föreställning om wälgörenhet, få dan den, enligt Guds ord bör wara, att man skall gifwa hwem som helst, och att den, som intet har, blott derföre har rätt att få. Hwar och en med bibelordet hemmastadd met deremot, att detta är alldeles falskt. Om något twifwel skulle finnas få häfwes detta genast, då wi uti hans ord läse: 7du ffall äta ditt bröd i ditt anletes fwett. (1 Moseb. 3: 19). 7Ho der ide will arbeta, han skall ide heller äta. Ty wi höre, att somlige ibland eder umgås offifeliga, och arbeta intet, utan drifwa fåfänga. Men dem, fom fådana äro, bjude wi och förmana genom wår Herra Jesum Christum, att de arbeta med stillhet och äta fitt eget bröd. (2 Thess. 10—12). eFåfang gå lärer mycket ondt. (Syr. 33. 29). Den ogudaktigas barn skola tigga gå. (Jobs 20. 10. Ps. 109: 10). wFEor kölds skull will den late ide plöja; få måste han i nöden tigga och intet få. (Ordspr. 20: 4). Min fon, gif dig ide till att tigga; det är bättre wara död än tigga. (Syr. 40: 29). Tigga smakar en skamlös mun wäl. (v. 32). David hade aldrig fett den rättfärdiges barn efter bröd gå. (Ps. 37: 25). Det är bättre att man aktar fin syssla, den han fig med behjelper, än att han tager fig mycket före, och dermed en tiggare warder. (Syr. 10: 30). War ide en flöfare, att du ide warder en tiggare. (Syr. 18: 32). Den fom öfwerwåld och orätt gör han måste på sistone en tiggare warda. (Syr. 21: 5). Af dessa och en myckenhet bibelställen, samt hela Guds ords anda, är det tydligt, att