Guds underbara skickelse, återfått fin Hur. sel. Han tager sin psalmbok i handen, och med hwilken glädje! — med de mars maste tacksamhetstårar instämmer han nu med församlingen i högmesfo-pfalmerne. — Knappt är Gudstjenften flutad förr än han ffyndar in sakristian och meddelar preften, att den döfwes öron hafwer Han gjort hörande, Hwaröfwer denne, fom war hans förtrolige wän, äfwensom många andra som kände honom, blefwo på det angenämaste vf werraskade. Ifrån denna dag hade han en fullkomlig hörsel, hwarföre han också ide glömde, att prisa Honom, fom haft: mer allt wäl beställt; de döfwa låter Han höra och dumbar tala.