dess idkares underwisning och nöje, utan äfwen upplysningar om senare tiders uppfinningar och framsteg i gewärets konstruktion och i skjutkonsten m. m. Tidskriften, hwars redigerande skall oms besörjas af magister J. W. Lindblad, är ämnad att utgifwas efter ungefärligen samma plan, fom förbundets år 1834 upphörda. Ett med planch försedt häfte om 64 sidor stor oktav utkommer hwarje qwartal till ett pris af 1 ror häftet, eller 4 rdr rmt för hela årgången. Bi drag till Tidskriften äro benäget utlofmade af professorerne S. Nilsson, C. J. Sundewall och W. Lilljeborg, grefwe C. Beckffriis, hr G. v. Yyhlen, majoren C. G. Meukow, frih. C. Ph. Sack, Hof: jägmästaren Herman Falk, konservatorn wid kongl. iwetenffaps-afademien F. W. Meves, m. fl. Uppsatser från andra sakkunniga och nitälskande jagtwänner torde insändas till magister J. W. Lind: blad, Stockholm. Jnbjudningen till fubskription är undertecknad af Clas M. ver venhaupt, George Fleetwood, Ferd. Ram ström, Jsidor Dubost, C. A. Ekströmer, C. A. Sundin, C. F. Björklund, Knut Ljunglöf och C. A. Duwall. DÅ Jägareförbundets tillgångar, hwilka äro för andra ändamål erforderliga, ide funna tagas i anspråk för ifrågawarande företag och enskild förläggare för arbetet ej funnat erhållas, måste utgifwandet blifwa beroende af den mälwilja och uppmuntran, hwarmed den för jagtwäsendet och dithörande ämnen intresserade allmänheten omfattar företaget. — J Upf.P:n läses: Medan biskopen i Strengnäs, hr Annerstedt, är fysfelfatt att samla och af trycket utgifwa samtliga handlingar i det Hallinska må let, till ett oförgängligt minnesmärke af fin egen och Strengnäs domkapitels brinnande nitälskan mot det afskywärda kit teri, fom ej mill underordna bibeln under de symboliska böckernas auktoritet har domkapitlet i Göteborg widtagit kimpliga åtgärder för att komma i åtnjutande af den uppmärkffamhet från allmänhetens sida, fom förut nog enwist och uteslutande warit riktad på hr Hallins domare. Att dessa åtgärder dock ej ännu hafwa antagit den högtidliga pre gel, man är wan att wänta, när en så wördnadswärd myndighet fom ett dom kapitel tager swärdet i handen att straffa missdådare, derom har domprosten Wie selgren dragit försorg. Jfall wicjfrut tade att röja en straffbar wanwördnad, skulle wi säga, att hans anförande till protokollet i Göteborgs domkapitel i det Ljungbergska målet är en smula löjligt. Det torde wara swårt att framdraga ett liknande mästerstycke af oreda och tragfel i tankegången. I konsten att aldrig säga en sak rätt fram, utan inmäfiwa äfwen det simplaste i en omklädnad af fra fer, fom owilkortigen måste fastna i halfen på läsaren, — i denna flagg retorik har författaren af nu ifrågawarande aktstycke blott en medtäflare, — mi mena honom, som skrifwer Posttidningens förö troliga bref.