gande förstaden Leopoldstadt med IJigerzeile, fom slutar wid Pratern och ter vet bor en lika stor vel af den förnäma werlden fom inne i sjelfwa staren, war nära att komma under watten. 3 Pra: tern nå faffes och wärdshusen knappt öfwer wattnet med gafwelspetsarna, och hiortarne i skogen ha måft taga fin tillflykt dels till jernbansgården och dels in på aatorna. Ännu wärre ser det ut i förstäderna Rossan och Brigittenau. Donaukanalen har ej blott öfwerfmäne mat, utan äfwen genombrutit fina brädbar, få att i dessa folkrika delar af fta den, hwilka mest bebo8 af fattigare folt, stär wattnet 3 alnar högt på gatorna. Högra kanalstranden har lidit mindre. Der stå bara jordwåningarne fulla af watten. Hwad som förwärrar stadens nöd är att kölden är 8 grader, och som husen och eldstäderna ej äro beräknade att möta sådan köld, så fryser wattnet inne i husen; och inwånarne, som mån: genstädes ej funna komma ut, lida oers hördt. Stadens myndigheter hafwa omkring 10,000 personer att underhålla, till hwilka lifsmedlen måste skickas i båt. — En flyamaschin håller enligt ett Stockholmsblad på att konstrueras af en förut i Malmö och numera i Stockholm bosatt mekanikus Nilsson, som frampå wåren med tillbjelp af nämnde maschin ämnar från Humlegården uppstiga til högre regioner. — J Frederikshald har ett rad inträffat i en ofantlig såafpånshög, hwarwid tre menniskor omfommit. — En soralig historia har nyligen cirkulerat i bufwudstaden. En ung man, wid namn B..m, fom för ide Kingefedan lemnat universitetet och wunnit ans ställning i konungens kansli, säges hafwa blifwit gripen af den fira ivten, att han war utsedd till swensk minister i Paris, och skulle dit afresa för att med fin vi plomatiska förmåga lösa alla politiska swårigheter, samt höja Swerige till en förut aldrig ernådd rang bland Curopas stater. För att bereda fig till denna beskickning, till hwilken han trodde fig redan wara utnämnd, ffall han hos en stor mängd leverantörer hafwa reqvirerat en mängd förnödenheter, uniform hos Kering, hatt med plymager och swärd hos en hattstofferare, nipper och preciosa hos en juvelerare, ett dyrbart ur hos en urmakare m. m. d. och till sist begifwit fig upp till konungen, hos hwilfen han lärer fått företräde och slagit upp fin utomordentliga språklåda. Kor nungen säges ganska länge hafwa afhört den besynnerlige mannens bizarra tal. När så derefter slägtingarna fingo fins nedom om de orimliga itcerna och de wäldiga reqvisitionerna famt erfarit, att han anwändt en del af det reqvirerade till pantsättnina för att skaffa fig medel till att uppträda i ekipager, lära de aqenast tagit hand om honom, äterskickat de onödigtwis uppköpta effekterna till everantörerna och fört mannen till landgsorten, der han troligtwis får wänta på