Norrländska Korrespondenten – 26 februari 1862, sida 4

halt och undersökte marken rundtomkring med största sorgfällighet. Derpå rusade de åter framåt med upplyftade snablar, tlappande och smällande öron och med den korta, hårlösa swansen häftigt frän: gande åt båda sidor. Då jag slutligen förlorat dem ur sigte, andades jag åter fritt och började nu först inse den fara för hwilken jag hade utsatt mig. Jag tackade min skapare ur djupet af mitt hjerta och beslöt att aldrig mer angripa elefanthonor med ungar. .—— en ———