Norrländska Korrespondenten – 22 februari 1862, sida 4

Ekonomiskt. Mjölka wäl ur kons jufwer! En jordbrukare har gjort det ganska wigtiga rön, att den sista mjölken wid hwarje mjölkning är tio gånger så gräddhaltig och vif på smör, fom den första. Deraf följer, att, om man efter att hafwa mjöls fat åtta till tio mått mjölt af en fo, upphör och låter det elfte qwarstanna i jufret, så förlorar man nästan hälften af den grädde, fom man kunnat samla. Det är litt, att förwissa fig om fan-. ningen häraf. Man behöfwer blott fördela mjölken, allt efter fom den mjölkas, i sju eller åtta olika kärl af samma ftore let samt mjölka ända till sista droppen, och man fav på detta sätt öfwertyga sig om, att den mängd grädda, fom hwarje kärl innehåller, werkligen ökas allt efter ten ordning, hwari kärlet blifwit fylldt De gjorda rönen ådagalägga äfwen att sjelfwa mjölken winner på samma gång i beskaffenhet som i mängd. Mjölten i tet första måttet är af blekhwit färg, såsom wore den blandad med watten, hwaremot den mot slutet blir oljaktig och gul, Det följer häraf att de ladus gårdspiger om ide anwända tillräcklig omssorg ut sallkomligt utmjölka jufren, förorsaka five husbönder en ganska anfenlig förlufi bode af grädda och smör. Men tet är icke nog med denna skada. Ett lätjefullt mjölkande skadar dessutom mjölfossändringsprocessen hos fon och gör henne föröfrigt hardmjölkad, färder les unga for, hwarförutom åtskilliga fjutdomar deraf lätteligen uppkomma. — Medel att göra skosulor wat: tentäta. Man löser under omröring en qwantitet pulveriseradt harts uti dubbel wigt mwärmd linclj-fernisfa och bestryker med denna upplösning, under vet den ännu är warm, skosulorna samt synnerligen nätet mellan sulan och öfver lädret flera gånger med en borste samt låter hwarje påstrykning torka. Wid sista anstrytningen påströr man fin qwartzsand, hwilten man hårdt tilltrycker och låter torka.