— Majoren har befallt? frågade Han med mreds gadt hån; och öfwerste Hon ber Trend, fom med sitt folt ligaer i klostret, måste wäl, för att skaffa honom rum, packa fia ut och bivnakera? — Zaa ber så mycket, swarade Frohn med stort lugn och allwar, att herr öfwersten ide mill på mins sta sätt beswära fig. Jag hoppas att mi alla skola få rum här; i nödfall fan mitt folk ligga på halm i torritoren. Öfwersten såg med förwånina på den man, fom med sådan otwungenhet bjöd honom fpetfen; re and ra officerarne woro alldeles öfwerraskade. — Hos pater källarmästaren, fortfor Frohn wänd till ven förskräckte benediktinermunken, får jag retomz mendera mitt folf till god förplägning; jag skall lemna klostret hederlig betalning. Karlarne ha erhållit de strängaste order att förhålla fig stilla och anitäns vidt. Skulle patern råta i någon förläaenbet, få wänd fia blott till mig, jag är hwarje ögonblick redo att lemna honom skyrd och skaffa den presterlige ffruden tillbörlig aftning. — Död och helwete! utropade öfwerste von der Trend uppspringande mid dessa ord, hwem befaller nu bär, Trend eller . — Ofmerfte von ter Trend fommenderar fär fin pandur-friforps, fortatte Frohn mer tomviat, och major von Frohn wid konung Jesefs husarregemente kommenderar fin afrelnina. Det behöfliga och nöd wändiga qwarteret lemnar undersåten här, oh när hennes majestät kejsarinnan anbefaller såtana bigpos sitioner, hwarigenom trupper af olika wapen inom hennes arme sammanträffa på en och samma plats så måste de dela rummet med hwarandra, så godt sig göra låter. Detta är, tyckes mig, få klart och enkelt.