Norrländska Korrespondenten – 12 februari 1862, sida 1

Atrisses. Danmark. Krigsrustningarne i fjol ha kostat Dans mart 5 millioner rdr i swenskt mynt. England. Den officiella tidningen meddelar earl Russells swar till hv Seward. Han bes wisar deri, att de fångna kommissarierna hwarken warit att betrakta såsom rebels ler eller krigskontraband, att kapten WWilkes ej blott begått ett formfel, utan hands lat mot folkrätten, att neutrala, mellan neutrala hamnar gående fartyg, till och med om de ha krigförande makters agens ter om bord, äro oantastliga, samt att detta isynnerhet med allt skäl gäller om. postfartyg. Slutligen förklarar den ens gelske statssekreteraren för utrikes ärenden, att England under inga förhållanden ffall tåla dylifa angrepp. Enligt från församlingarnes prefterskap i Irland ingångna berättelser skall. nöden i westra delen af landet wara gans ffa stor. J 45 socknar, från hwilka uppaifter inkommit, har de fattiges antal på fattighusen ökats med 554 personer i jemförelse med samma tid sistlidet år, eller i medeltal 7 procent på hwarje socken. Potatisskörden uppgår knappt till hälften af förra årets, men i hafreskörden wisar fig deremot ingen minffning. Prinsen af Wales har d. 7 des ans trädt fin resa till Orienten. Han fom mer att resa öfwer Wien, der han ffall dröja 1 eller 2 dagar, och derefter i Triest gå ombord på Osborne. Tyskland. De friwilliga bidragen till en tysk flotta uppgå nu till omkring 250,000 Thaler, utom en större kanonångbåt från Berlin och en från de schlesiska ståderna. Stadens äldste i Stettin ha beslutat hos konungen begära att staden må uppe höra att wara fästning. Hesfen-RKasfel. Hufwudstaden tar lar för ögonblicket om intet annat än tiviz sten mellan folket och kurfursten angåens de ftatsförfattningen. Det är om en hofskandal. Hans kurfurstliga höghet lät en dag sin kammartjenare läsa den qwicka berlinertidningen Kladeradatsch högt för bonom. När kammartjenaren kom till ett för kurfursten anstötligt ställe ftannade han. Kurfursten befallde honom fortsätta, men blef så uppbragt att han ej kunde afhålla sig från att gifwa sin wrede luft på en del af kammartjenarens person. Denne måste söka sin reträtt bakom en stol för att undgå flera intryck af fin höge herres fot. Kurfursten ros pade in wakt och lät arrestera fammartjenaren, men måste naturligtwis snart släppa honom på fri fot igen Händel sen hade emellertid gjort en sådan mer: tan på kurfursten, att han måste inställa en till följande dagen beramat befbol