Norrländska Korrespondenten – 5 februari 1862, sida 2

Den unge mannen mar Josef den 2:dre, wald till romersk konung. i — Om min nådigafte fru moder blott wille läg: ga märke till hwem anklagelsen kommer ifrån, återtog han med bedjande röst. Anklagarne bestå nästan helt och hållet af f. d. officerare, hwilka öfwerste von der Trenck för deras ofduglighets skull afskedat och skiljt ifrån sin korps. — För deras oduglighets skull, säger min herr son, men jag säger, fortfor Maria Theresia med ifwer, att det ock finnes hederliga menniskor ibland dem hwilka icke kunde uthärda styggelsen längre. Konung Josef höjde på axlarne. Ee En man, fom redan gjort wårt hus få stora tjenster och fom ännu fan göra of många flera, mår ste man .... — Den allsmäktige Guden beware mig ifrån att någonsin komma i en sådan ställning, att jag nödgas begagna mig af sådana werktyg, afbröt kejsarinnan honom, och ifrån att nödgas emottaga den der tur: kens förfärliga tjenster .... Jag wet wäl att min herr son hyser andra tankar — men så länge jag kan hålla upp ögonen skall Österrike icke börja något nytt krig! — Men min nådsigafte fru moder ffall dod fi stat något afseende derpå, att man med full rätt fan göra oss förebråelser för otacksamhet, derigenom att wi förfölja och rödja ur wägen en man, som wi ej mera behöfwa eller wilja anwända. — I den wägen är mitt samwete lugnt, inföll kejsarinnan. Må min herr son sjelf genomläsa anklagelsepunkterna och sedan beswara frågan, om det skall finnas rättwisa och ordning i landet eller icke? — Rapporten är gjord af hofkrigsråädet Weber