Norrländska Korrespondenten – 1 februari 1862, sida 3

En förpost, som kanske Europa ofta trodde At oväns lömska skott rern sträckt till marken ner. Men på hvars vaktgrundän det friska stamträkgrodde, Som Oxenstjerna bär och Brahe och Baner; Der karla-kungar bo i folkets trogna minne Och Lätzens helga namn på segerfanor står, Der ynglingen ännu för sädrens bragd har sinne Och frihet klädd i stål som trogen strandvakt gär.