Clin på Prudsjelset. Episod ur folklifwet. (Forts. fr. föreg. n:r.) Det dagades slutligen. En sfön morgonrodnad belyste östern, och för att få meta huru det war med Clin, satte fig Erik i samma båt fom Bengtson och följde honom öfwer till Brudfjellet. Vv Eniam gick mor Brita sysslande i sitt kök. Nat ten hade warit henne läng. Det war tomt efter far och Elin. Sitt illamående hade hon i det närmaste öfwerwunnit. Nu såg hon en båt närma fig ftran: den. Hon igenkände Bengtson och Erik, men Elin war ide der. — Herre min Gud, hwar är hon! utropade hon och fprang ut på gården. Männerna gingo i i land. — Huri är det med Elin? sporde Erik. — Elin, jag trodde att hon skulle wara med er. — Hon gaf fig ej någon ro går aftons, ber rättade mannen, förrän hon fid ro öfwer till Brud: fjellet. Hon fade att hon war orolig öfwer ditt illa: mående. Wi sågo, Erik och jag, som rodde henne hit, att hon gick upp åt gårdsplanen. — Hon har ide warit här sedan hon i går rod: de med er till Mostena. Erils ansigtsmuskler förwredos. Blek fom en marmorstod rörde han sig ej ur fläcken. — Om jag ej såge huru illa du wore till mods,