Undringar i Skiftesstadgan. Sedan rikets sednast församlade ftänder hos K. N:t gjort framställning om wissa ändringar och tillägg uti kongl. ftadgan om slifteswerket i vitet af d. 4 Maj 1827, jemförd med kongl. kungörelserna d. 9 Juni 1832 och den 12 Juni 1856, dels i ändamäl att, utan hinder af förut meddelad fastställelse å laga skifte, ny fördelaktigare delning skulle i wissa fall funna företagas, dels och för beredande af större giltighet åt werkstäld klyfning af hemman eller hemmansdel inom famfällighet, fom förut ide undergått laga skifte, få och efter det, i sammanhang med pröf: ningen af dessa förslag, till K. M:ts afgörande jemwäl förekommit en af rikets ständer wid 1853—1854 årens riksdag gjord framställning angående förändrade föreskrifter om ersättande af skog eller plantering, fom wid slifte ifrån en till annan egare afträdes, har K. M:t, fom funnit betänkligheter möta emot antagans bet af rikets ständers ofwanomförmälda förslag till utsträckning af skifteswitsordet, äfwen till frågor om delning af sådana egor, som förut undergått laga slifte, men likwäl ansett fördelar i flera fall finna winnas genom beredande af en lag: lig utwäg för sådana egoutbyten, hwarom, efter faststäldt laga skifte, jordegare fun: na öfwerenskomma — funnit godt att i hufwudsaklig öfwerensstämmelse med hwad rikets ständer för öfrigt föreslagit, förordna, att till 7 kap. i ofmanåberopade stadga skall tilläggas en ny af nedan upptagna innchåll och öfriga här uppräknade F8 i samma stadga hädanefter erhålla följande förändrade ordalybelfe, nemligen: 7 kap. 4 S. Kan genom egoutbyte i andra fall än nu nämnde äro, beqwämlighet för odling eller häfd eller annan dylik fördel winnas, och förena fig jord egare om sådant utbyte, då må det, utan hinder af förut faststäldt skifte, ske, på fått i 1 4 sägs. 12 fap. 176. Skall hemman eller Hem mansdel, fom undergått laga skifte, tlyfs was i flera delar, då böra derwid sam ma grunder, fom för egoskifteu i allmän: het i denna stadga äro föreskrifne, iakttar gas, dock att underställning till egodels ningsrätt icke må ega rum, utan så är, att skiftesmannen och gode männen anse nödigt tilldela någon delegare ett större antal egolotter, än hemmanet wid laga skiftet erhållit. Har hemman eller Heimmansdel, fom hörer till ett större ffifteslag, kommit i fleres gemensamma ego, och will någon delegare, utan att söka laga kifte å hela fkifteslaget, erhålla fin ego