fverallt är du, Lik en hyena, Kött och senor suger du från bena. Slägten äter du och hungrar än. Fåfängt söka RIKETS TANDER äta Ut dig; intet båtar deras träta, Du blott ökes af den. Säg oss, sög oss, är du ej detsamma, Kändt i upprorseller mordbrands-flamma, UIti folkets dvergväxt, packets knot? När som pöbeln eller bonden ryter, Ar det icke bränvin blott, som bryter Ut, med samma hot? Blickar draken på den gömda skatten, O, så blickar drinkaren under natten Ner på flaskan, på sitt hjertas vän. Bådas domen af basuneljudet, O, så höres i vår Nord förbudet Emot bränningen. Afgrunds-soppa! för försupne anden Du ;stängt vägen till de sälla landen, Dit han kommit, utan dig, kanske. Du förpassar vilsekomna gisten Till den svafvelsjö, på hvilken presten Kan beskrifning ge. W. v. B.