ner, 118,100 stycken laddade bomber, samt 69,070 stycken wapen af åtskilliga slag. Ryssland. Den allmänt bekanta, i London af Herzen utgifna, ryska tidningen Kolokol berättar i sitt sednaste nummer några händelser från Ryssland, fom utgöra nya bidrag till Rysslands inre historia. Och wi få ide glömma att Kolofols berät telser ännu aldrig kunnat mederläagas, få mycket än t. ex Le Nord bemödat fig att göra dem misstänkta. Uti byn Kers nasow i ristriktet Braslaw, säger Kolokol, hade nyligen några bönder, tillhö rande grefwe Sobanski, wägrat utgöra fin dagswerksskyldighet. Genast efter sändes militär, och sjelfwa grefwe Korf, kejsarens adjutant, infann sig med en truppstyrka. Grefwe Korf tillsade bön: derna att de genast skulle fullgöra dagdwerksskyldigheten, från hwilken de ej kunde befrias på ännu ett och ett halft år. Bönderna woro dock i den öfwertygelsen att de werkligen borde numera wara ifrån nämnde skyldighet befriade, och de fortforo derföre i sin wägran. Grefwe Korf gjorde då processen kort. Han omringade vå bönderna med fina soldater, lät hemta fram en och en, och öfwerlemnade dem hwar och en i fin tur åt den förfärligaste spöslitning. För hwarje hundra flag gjordes en paus, och den flaane tillfrågades om han nu wille göra sitt tagswerke. Oaktadt fmär: tan och fastän han wisste hwad fom Yt: terligare fiulle förestå, gaf den afftraffade ett nekande swar. Derpå börjades exekutionen åter och fortsattes på det omenskligaste. På detta sätt fortfors med ett stort antal bönder. Nio dogo på stället. viken af dessa nio blefwo qwarliggande, och exekutionen fortsattes på de öfriga. Öfwertygelsen att de werlligen hade rätt och endast woro ut: fatta för ett i Ryssland ganska manligt bondplågeri, gjorde de andra bönderna få framhärdande i sitt förnekande, att ide en gång åjynen af de redan ihjäl slagne kamraterna kunde förmå dem att begära nåd. Det är ett ganska märke ligt faktum, som låter oss ana hwarthän en gång det ryska bondsinnet kan föra. Då grefwe Korf såg att spöslitning och dråp ide denna gång mworo nog tillväd liga argumenter, lät ban föra fram åts slilliga kibitkor och befallde soldaterna kasta de olyckliga offren i dessa wagnar med order att genast föra dem till Si birien. Det war då först fom gminnornas och barnens jämmerrop förmådde bönderna att gifwa wika och begära nåd samt lofwa att gå till sina dagswerken. Den ryska lagskipningen är, såsom man finner, ganska rask och särdeles werksam. Uti en annan by, tillhörande en gref we Protassom, tilldrog fig en alldeles dylik scen, men derwid hände sig att en bonde, bragt till förtwiflan öfwer den misshandling som wederfors honom och hang olyckskamrater, störtade fia på tf wersten, fom kommenderade profosserna, och ryckte af honom epåletterna. Bon RN — ———