gen lärer, till följd af tarakteren af def nuwarande fammanfättning, generelt lifwas af tron på reformens nödwändighet. Särdeles lärer H. M. Konungen, fom ide delade de åsigter rikets ständer fer: nast uttalade i Norska Ståthållarefrågan, derigenom blifwit böjd för en förändring. Konungens utrikes resa anses äfven haf wa werkat på hans öfwertygelse. ös: ningen af det skandinaviska spörsmålet torde ej heller i så liten mån bero af den. Förbise bör man nemligen icke, att ett ibland de wäsentliga skälen, hwarför Danmark oh Norge få ofta med miftroende oc owilja draga i härnad mot Swerige, uppgifwes ligga i wår nus warande fyrdelade representation, hwadan också, för så widt wi skola komma på det klara med dem äfwen i detta fall, densamma bör undanrödjas, och lemna plats för en konstitutiv institution, grundad på allmänna wal. — Men det är långt ifrån det enda och wigtigaste skälet för wår tillgifwenhet för en refovmförändring. Innan skandinavismen blod: sade upp till den låga, fom nu lifwar så många och till och med förtär en del, woro mi warma mwänner af reformen. Reformen innebär för of 1:o enhet i de parlamentariska förhandlingarne och 2:o rättwisa åt alla. På dessa skäl — utwecklade och förklarade under loppet af flere tiotal af år — grunda wi företrädeswis öfwertygelsen om reformens behof. — Anledning till norske statsministern Sibberns afsked och H. M. Konungens brådstörtade resa till Norge berättas all: mänt wara att Christianiaregeringens ÅÅndstilling i revisionsfrågan warit af: fattad icke blott i en fiendtlig stämning mot Swerige utan äfwen mot konungen personligen (2), med hänsyftning på hans förmenta löfte att sanktionera fåt: hållareembetets upphäfwande. Då Sibbern ide ansåg tillständigt att hos fonungen föredraga en så beskaffad skrifwelse och Christianiaregeringen ide mille med gifwa någon förändring i formen, begär: de Sibbern afsked, hwilket blifwit bemiljadt i de för honom mest smickrande or: dalag. Såsom orsak till den konflikt, som uppstått inom norska statsrådet och föranledt hr Sibberns afskedstagande, anför norska Morgenbladet det betäntande, fom i Christiania utarbetats öfwer den af swenska minifteren för K. M:t framlagda och norska regeringen sistl. wår meddelade framställning om unions: angelägenheterna (revisionsfrågan). Det norska betänkandet, som för 3 a 4 weckor sedan afsändes till Stockholm, har icke blifwit meddeladt swenska statsrådet, hwil: ket tillskrifwes uppkommen oenighet inom det norska. Tidningen tror ide att oenigs heten fan röra någon wigtig punkt, men beklagar emellertid hr Sibberns beslnt. — J London har man helt nyligen gjort den första profresan på en under jordisk jernbana, och att döma af derit telserna derom, har detta förfta förföt att, till lättande af freqvensen i en tätt vw FF vB 0 PÅ