Pater Passaglia. Bland den sednare tidens tilldragelser utgör pater Passaglias uppträdande ej den minst märkwärdiga. Vik en ny Lu ther har denne man, fom förut warit professor i theologien wid universitetet i Rom, utgifwit en skrift, kallad Pro causa italica, fom är ställd till alla fatolska kyrkans biskopar och i hwilken han både ur religiös och kyrklig synpunkt bewisar det skadliga och oberättigade i påfwens werdsliga makt. Saken är wäl i fig sjelf ide något nytt, men den egentliga betydelsen af denne theologs skrift må sökas deri att han är jesnit, således medlem af det samfund, fom ännu utöfe war en få wäsendtlig inflytelse på tatolffa kyrkans angelägenheter uti Italien. Skriften bewisar åtminstone, att de mera upplysta inom denna kyrka efterhand afstå från de absolutistiska åsigter, hwilka man så hårdnackadt söker widhålla i Rom, samt att bland jesuiterne finnas försigtige och klarsynte män, fom begynna inse nödwändigheten att ffilja deras egen och katolicismens sak från frågan om påfwens werldsliga matt, hwilken är ohjelpligen förlorad. Emellertid har denna skrift utöfwat en ofantlig werkan på det lägre presterskapet i hela Jtalien; och i det fordna konungariket Ncapel cirkulerar bland presterne en till påfwen och kardinalkollegiet ställd adress, hwari Pas: saglias åsigter gillas. Päfwen å sin sida har befallt att skriften Pro causa italica skulle anklagas inför domstol, i följd hwaraf densamma öfwerlemnades till pröfning af 18 för detta ändamål utsedde personer (konsulenter). Sedan skriften af desse blifwit förklarad fiendtlig mot kyrkans doktriner, har pater Passaglia i skrifwelse till ordföranden, kardinal Alfieri, tilltännagifwit fig såsom författare samt yrtat att, i kraft af påfwe Benediktus den 14:des bulla, få förklara sig inför konsulenterne. Men den rådsamlina af kardinaler, fom falla des att rådpläga öfwer konsulenternes dom, har afslagit Passaglias anhållan samt öfwerlemnat skriften till den s. k. interkongregationen för att uppföras på listan af förbjudna böcker. Det säges widare, hwilket icke är otroligt, att påfliga regeringen försöker genom twångsmedel och hotelser kufwa sin farlige mot: ståndare, fom dot skyddas af franska öfwerbefälhaföbaren i Rom, general Goyon. Pater Passaglia har nu utgifwit en ny skrift. Sedan han i den förra ledt i bewis att påfwen äfwen utan den (C av