Norrländska Korrespondenten – 11 december 1861, sida 1

I tryck, mot emancipationgidgen i och för jig sjelf, oh af begär att bibringa tan: kees, hwilka man bittert Hatar, ett ne: derlag, samt slutligen emedan man hyser den storartade idgen, att inleda en iwäldig handelstrafik med hela werlden, obe hindradt af nordens tullplatser och de nordiska kommissarierna. Att man will tillkämpa fig tillstånd att införa flafmeriet uti territorierna, derom är numera ej fråga. Uti södern råder ännu fortfarande den meningen, att England och Frankrike absolut behöfwa bomullen och derföre skola spränga blokaden. Men äfwen om detta ej skulle ske, så är dock södern beredd på, att till hwad pris som helst stå på sig. Man har en gång för alla fått sitt hnfwud, att man är stånd att tukta norden, och förtroendet har wuxit i följd af de första sex månadernas resultater. Man umaås med planen att införa fri get i de fria staterna och förlägga wine terqwarteren i Baltimore, Philadelphia och Cincinnati. Enligt underrättelser från Charleston hade unionstrupperna icke besatt Beaufort. Separatisterna hade ditsändt förstärkningar och widtagit anstalter till ftadens förswarande. Unionstrupperna hade besatt ön Hilton, hwars befolkning, ins nan den flydde till Charleston, uppbränut fina bomullsförräder. Enligt Charles: tons Courrier fanns blott obetydliga bomullsförråder upplagda i grannskapet af nämnde stad. SÅ wäl uti Charles: ston, fom i Savannah, hade swarta far nan blifwit hissad såsom ett kännetecken, att separatisterna hwarken ämna begära eller gifwa pardon. Avderton tillfånga tagna officerare af unionstrupperna woro utsedda att hängas i händelse uniongregeringen skulle låta hänga de af dess öre säfkeea tillfångatagna få kallade fjöröfware eller officerare och manskap på kapareskeppen. Unionskorpsen hade utsrymt Springfield och återwändt till S:t Lonis. Telegrafrapporter. Turin d. 1 Dec. Deputeradefammarens majoritet jemte ministrarne höllo i dag en partiförsamling, hwarwid ber slöts att understödja minifteren emot minoriteten. Garibaldi har i Genua presiderat i Providimentos-kfomiten. Derefter arrangerades en folkdemonstration till hans ära. I fitttallofmade han att wara tillstädes så snart slagtningens time ma skulle slå. Turin d. 2 Dec. Kammar-sessionen war i dag talrikt besökt. Lugna tal höllos för och emot minifteren. Garibaldi hitwäntas också för att Hålla tal. Newyork d. 20 Nov. J Herald läses: Presidenten Lincoln will hellre krig än medgifwa Trent-fångarnes utlemnande. Seward påräknar Frankrikes hjelp i fri get med England. Subskriptionen åt Jacintos officerare går härstädes redan till 50,000 dollars. Paris d. 4 Dec. General Scott fungör uti härmarande tidningar att, enligt hans äsigt, differensen med Wafhington aflöper fredligt. Hamburg d. 5 Dec. Turin d. 4 Dec. Ratazzi har i parlamentet uppträdt till minifteren8 förswar, yttrande tillika att Rom snart skall blifwa Jtaliens hufmudstad. Han war öfwertygad att franska