frulter såsom rofwor och potäter, ty de lunna förtära mera deraf jemförelsewis utan skada än andra husdjur. Kan du anwända mycket rotfrukter werkar det fördelaktigt på ullwäxten. 10. Kom ihåg att fårfällen är warm och att det derföre är skadligt att hafwa för warmt i fårhuset; derigenom förlora de matlusten och mista ullen. Släpp också ut dem wintertiden emellanåt, de frysa ej. 11. Gif fåren godt utrymme och twinga vem ej att lefwa tillsammans med kor, hästar och swin i samma rum. 12. Håll ljust i fårhnset, ty, få une derligt det låter, en del af ullen fommer genom fönstret. 13. Jnrätta häck för höet, ty annars trampa fåren i fodret och rata detfamma; den fördelen winnes ock att smolk ej kommer i ullen oc skämmer den: samma. 14. Klipp ej dina får för ofta, helst en gång om året. 15. Får gödas lätt och fort, och will du göda ett får, bör det förut forttlippas samt hållas i stillhet och ro med rillia och kraftig föda. Wi äro öfwertygade, att den, fom upp syller de fordringar som djuren kräfwa för sitt wälbefinnande och tillwäxt, ej skall se sina mödor obelönta genom att uppföda får, men begär man att de med låg och dålig utfodring skola lemna rik afkastning, så handlar man som en dåre och begär att få skörda der man ej sått. J högsta grad wigtigt wore det, att hit införskrefwos några får of bättre beffaffenhet än de, fom för närwarande fins nad. Och sannolikt är, att detta snart kommer att ske, enär några för saken intresserade personer redan bildat ett jam manskott af pengar till uppköp af några får af bättre race, fom på försök skulle uppställas någonstädes inom länet. Wi wilja ej och kunna ej heller underskrifwa deras påstående, som anse fåren waraett nödwändigt ondt. Men wi medgifwa gerna att, då fåren äro, slägten igenom, swagt utfordrade och illa och ändamåälslöst behandlade, det ej blir någon utrvätning att underhålla dem, utan förfämras de mer och mer, affaftningen aftager och blir slutligen ingen och man öfwerger dessa djur, anseende desamma wara orfaten till felslagna inlomfter, då husbonden sjelf genom sitt eget behand lingssätt af djuren likwäl har förwållat sakens dåliga utgång. Det är ej lös. nande att en längre tid föda ett får, som fullwuxet ej lemnar mera kött än en spädkalf och dessutom några marker ull, som till stor del ej är annat än ragg. Men förr än man uttalar sin sörkastelsedom öfwer fårskötseln i all: mänhet, är det nödigt att man bestämdt söker att med siffran bewisa sitt påftå ende genom rediga räkenskaper, ty denna del af landthushållningen är lika wäl som hwarje annan en affär, som, om den skall bedrifwas rätt, ej får betrattas efter godtycke och gissning, ty deraf får man ingenting weta, hurmvida affär ren lönar fig eller ej. J hwarje affär talar siffran bättre än alla andra frame ställuingar af saken och bör derföre hwar och en, som will sitt eget och landets wäl, ej ryaga tillbaka för att arbeta äfwen för denna gren af landthushållningen och noggrannt iakttaga de förbättringar fom funna göras, de fel och fördomar, fom böra motarbetas, och funna wi tryggt påstå, att om och färskötseln uns der wissa ogynnsamma förhållanden, fåsom bristande lämpliga beten m. m., lös nar sig mindre än boskapsskötsel, denna gren af husdjursskötseln likwäl under andra förhållanden lemnar riklig af: kastning. —————— En höstafton i IIernösand. Nu hö 25 Alter den alltför ruskioa hösten.