Article Image
Strödda betraktelser öfwer handel och industri. Hwad är handel? Det ömsesidiga utbytet af produkter. 3 stort som i smått skaffar handeln produkter från de ställen der de sinnas till de ställen der de saknas. J följd af sin natur tenderar handeln oupphörligt att allt mera utwigda sina gränsor. Den börjar öfwerallt såsom inskräntt lofal-utbyte, då hwardera grannen afyttrar till den andre sitt öfwerflöd. Hwilken omätlig skillnad mellan denna handel och den närwarande, då wi i Chi na låta plocka det the wi dricka, från Sydamerika hemta wårt läder, pä indi: ska öarne de kryddor wi knappt någon dag funna umbära, från de siberiska ftep: perna wårt pelswerk, från Amerikas urskogar wirket till finare möbler, från för derhafsöarne guano, och tusende andra ting från de mest skiljda orter i werlden. För den fom aldrig få litet tänker efter, utgör derföre hwarje äfwen den minsta landthandlares bod ett litet sammandrag af hela jordens produkter, och bewisar att äfwen all byhandel numera, i smått är werldshandel. Men werldshandeln har twenne ändar mål. Det ena är att skaffa alla werldens produkter från produltionsorten till konsumtionsplatserna — hwaraf bland andra wigtiga följder en är den att en sådan hungersnöd, som den, hwarom wi läsa från fordna dagar, nu mera knappt kan inträffa. Werldshandelns andra ändamål är att till jå billigt pris som möjligt förskaffa konsumenterna sina förnödenheter. Wid första ögonkastet synes detta ändamål motsäga handelns iod; ty köpmannen ef: tersträfwar naturligtwis alltid den ftörsta möjliga winst. Men detta ändamål winnes genom konkurrensen, som har sin grund deri, att i samma män man får sälja mera, kan man ock sälja billigare. J detta handelns sistnämnda ändamål ligger framförallt sporren till dess ut: sträckning få widt fom möjligt och till dess motwilja mot alla inskränkande band och fjettrar. Hwarje sak Har wisferligen fin fuggfida; och få fan oc mot denna handelns be nägenhet att utbreda fig till hwarje den minsta winkel och wrå i werlden, och ges nom största möjliga nedsättning locka till fig det största möjliga antal töpare — mot denna handelns tendens fan sägas, att den befordrar lyxen och njutningsbegäret; men den skada, fom i månget enskildt fall häraf wållas, är dock att väl: na fom ett intet mot den fördelen, att det just är denna handelns egenskap, som bereder den stora massan af menniskor bättre och helsosammare beklädnad, bos stad och näring, och föder sinne för fudgg: het, ordning och arbetsamhet, hwaraf åter följer ett mera hyfsadt skick, mera humanitet och waknande finne för biloning. Det är ju ett bekant faktum, att genes rationernas lefnadsålder i medeltal ma: vit flera procent högre under det sednaste halfwa århundradet än förut; hwad ans WAWA —--—— —-——-s——--— — nn—

25 september 1861, sida 3

Thumbnail