Norrländska Korrespondenten – 21 september 1861, sida 3

Akta Småfoglarne! Ar öfwerskriften på en i Göteborgs: posten intagen begrundanswärd artikel af följande lydelse: J Frankrike befarar man i år den största misswäxt. Owe tefälten stå alldeles förstörda och jordegarne se med rysning kommande dåliga tider till mötes. Och detta fastän mä dret warit gynnande. Förfärad har man forskat efter orsaken till denna förödelse, till hwilken man dessutom sett, om än swagare, motstycken redan föregående å ren, och man har funnit den i ffepnaden af små maskar, hwilka förtära få desfälten. Huru bli af med dessa mus ffar, denna ohyra? frågade jordbrukarne oroliga fig sjelfwa. Wetenskapsmännen började äfwen grubbla deröfiwer och fjelf: wa franska wetenskapsakademien kom i rörelse; förlusten af hwetefälten upps skattas till många, många millioner. Då anmärkte en lärd, att det i långa titer pågående utrotande af småfoglarne är orsaken till den förstörande maskens os måttliga spridning. Han bewisade med siffror, stödda på erfarenhet, att er dylik mask lägger 2000 ägg om året, men att en enda gärdsmyg äter upp 200,000 sådana ägg om Året. En swala förtär omkring 541 insekter om dagen, ägg och allt. Ekt sparfnäste i Paris hade funnits innehålla 700 par täckwingar till ollonborrar, fastän på ett sådant ställe annat slags föda fanns att tillgå i vf werflöd. Detta wisar tillräckligt, hwilket ofantligt öfwerskott af insekter, fom må ste uppkomma, då motwigten i fmåfoglarne borttagits, och huru nödwändigt det är att låta naturen bibehålla sin jemnwigt. J sammanhang härmed står det för hwarje jägare oafwisliga budet, att icke utöda småfoglarne, hwilka, såsom ofwan wisadt, utgöra den dyraste lider het man kan få. Likaså har den franske lärde påpekat det skadliga uti ve förödelser, fom barnen göra fogelnäftena genom att plundra deras ägg. Äfwen här i Swerge har följden wisat fig. Småfoglarne dö ut alltmera, eller åtminstone trängas bort, och man hör allt oftare upprepas t. ex.: masken har alls deles förstört träden i trädgården. Det torde derföre ej wara ur mwiägen attcitera den store naturforskaren Buffons ord: RKogelu kan lefwa utan menniskan, men menniskan kan ej lefwa utan fogeln.