, IM TILHAHTTBT 1 TILLIT AV 14 Följande pröfning lemnar ett säkert re: sultat: Helt nära ändan af wäfwen gör man en skåra i wäfkanten och försöter att från den rifwa af en remsa twärs öfwer. Åro nu samtliga warptrådarne af rent linne, få låter ej wäfwen afrifwa sig twärsöfwer, utan drager fig, genom det ttllfogade wåldet, lös från inslaget, få att man genom tetta förfarande får in slaget såsom charpi i handen, nnder att warptrådarne mid kanten af wäfiven blifwa hängande som fransar. Men tywärr eger ett annat bedrägeri rum med linnewäf, hwars upptäckt är mycket swårare. Detta består uti före: falskning af materialet i sjelfwa spånaden genom blandning med bomull. För att upptäcka ett dylikt bedrägeri i en wäl blekt och appreterad wäf är det framförs allt nödmwändigt att aftigsna all ftärtelJ l fe och appretur genom tygets blötande i warmt matten eller duktiga twättande med kali eller såpwatten famt flera ffölj: ningar. Har detta skett, få gör man undersökningen fullständig genom en lup eller, ännu, bättre, genom mikroskopet. Lika få rådligt är att med sådan miftänkt wäf anställa pröfning på kemisk wäg. Man lägger för detta ändamål en bit af wäfwen i skedwatten, och sedan den blifwit rikligen mättad af detta, låter man den torka fullkomligt. De delar, fom innehålla bomull, wisa en ljus, brun: aktig färg af briändt, under det linne trådarne synas oskadade. Sedan man öfwertyaat fig om ttthe ten af en linnewaras substans, har man att aktgifwa, att dess warptrådar befinna fig i samma förhållanden af ftyrka till inslagstrådarne, ty härutaf betingas war rans hållbarhet. Swanboj, detta få ftarka tyg, är ett af de minst hållbara, emes dan kettingen eller warpen och inslaget ej stå i riktigt förhållande af styrka till hwarandra. Linnewäfnaden, en af den civiliserade menniskans förnämsta behofwer, är, ge: nom inflytandet af en straffwärd industri, underkastad en sådan masfa förfalffningar, att man knappt fan anföra dem alla. Dit hörer äfven det numera gån fe fnabbebletet (Fixbleiche). Under det. man förr, genom blekning ute på mars: fen eller genom blekning med wassla,, gjorde wäfwen hwit, anwändes för det närwarande, till ernående af samma res sultat, en kemisk process och hwitheten winnes genom anwändande af chlor och andra kalk-arter. Förwarar man nu linnet en längre tid, så frätes det af de nämnda skarpa substanserna. Man bes höfwer endast öppna ett skåp, i hwilket dylikt chlorblekt linne förwaras och aAifwa akt på de chlorhaltiga dunster, som strömma ur detsamma. Det är derföre nödwändigt att sådant linne, som man ej genast begagnar, genom stark twättning befrias från de skadliga ingredienserna. J Swerige ega de s. k. MNorrlandsds lärfterna företrädet framför alla andra. De wäfwas af handspunnet garn, både till warp och inslag, och hålla fig der: före förhållandewis dyra. Dernäst sätta wi de linnewäfnader, som förfärdigas i Hal: Tand, der linodlingen drifwes starkt. Afwen från Wingåker i Södermanland får man gröfre, men goda linnewäfnader. J Tyftland är det bielefelderoch fachfiffa oberlaufiger-Tinnen, hwilka bibehålla sitt gamla rykte fom god wara. De leverera dock både handz och machinspånad; det förra är ojemnt i trådarne, det fednare deremot wisar sig fullkomligt jemnt. Johnsdorf i Sachsen levererar ett fär: deles tungt linne och är att retommendera för bredden på fitt linne till lakan, fom håller ända till 5 alnar. Hos kreaslinnet äro inslag och ketting machinspånad. Detta är det hållbaraste af alla utaf machingarn förfärdigade far brikater. Tråden är stark och sjelfwa wäfwen så lätt slagen, att detta linne med skäl skattas högt. CAAI SVANS innof ft;vokammovYv; b(an