Norrländska Korrespondenten – 7 september 1861, sida 2

dar han. Aph, ni skulle fe ett par blodhundar, fom han har; något dylift har ni aldrig fett. Han skall förmodligen taga dem med fig. Han lofwade det — Men berätta of mera om I honom, Baron, innan han kommer. Ri har gjort oss nyfikna på honom — ÅFör fjorton dagar sedan lät han bedja mig om tillständ att understundom få jaga i min revier. Han skulle wara en stor älskare af jagt; hwad han sköt, skulle han alltid redligen lemna till mina jär gare. — Hade han ice förut gjort er något besök, Baron? — ÅJag hade icke ens hört honom omtalas. — ÅEtt besynnerligt sätt att introducera sig. — ÅJag gaf honom tillstånd; och då jag några dagar derefter — ni wet, att jag ofta måäste resa ut frän residensstaden bit till mitt gods — åter kom hit, bjöd jag honom att med mig göra ett jagtparti. Han antog bjudningen, och jag Fan försakra herrarne, att jag aldrig lärt känna en mera utmärkt jägare. Han war också en orsak till wårt jagtparti i dag, ty då jag tilfällighvis nämnde edra namn, bad han mig att ändtligen få jaga sällskap med få dugtiga jägare. — Stor åra för oss, Herr Baron — Cn fak ffulle jag blott wilja känna litet nogare, fortfor Baron Steinhaus, och han talade saktare och hang min blef hems. lighetsfull. — OcM det är, Baron? — Fol—1 .— I I i I Ä a