resa till Hamburg. posten till sin hemort, en liten stad. Hon hade blott uppehällit sig der tre dagar och derunder icke umgätts med någon utom sin kommissionär och nägra gamla wäninnor. Derefter hade hon också allena afrest, likaledes med posten, och på J postwagnen hade icke be funnits någon misstänkt person. icke på något fätt twatydigt. Det war först följande, fom wäckte mi: tankar: Omkring tolf mil från den lilla staden Hamburg; han mille der träffa några anovdz ningar för hennes emottagande. Man hade nu twenne gissningar att walja. Antingen war den unge mannen, fom på den der jermvägeftativs Allt detta war anslöt fig posten till en till Hamburg ledande . jernbana. Marianne Bohle hade ända til dess stannat i postwagnen. En ung man hade der wäntat på henne i ett enfpändt äkdon, hwilket han sjelf förde. Hon hade stigit upp hos hoz nom, och wagnen hade rullat derifrån. Ingen hade sedermera sett till hwarken wagnen, den unge mannen, som körde, eller Marianne Bohle. Detta mäste wacka misstankar. Man gjorde yt terligare efterspaningar och man fann widare spår. I den lilla staden upplystes det, att Marianne Bohle hade meddelat fina wäninnor, att hon war förlofwad med en rik köpmansson från Hamburg, wid namn Urner. Han hade följt henne från badorten, men icke ända fram till staden. Omkring fem eller fer mil derifrän, der wägen till Hamburg delar sig, hade han lemnat henne för att fortsätta sin resa rakt till nen emottagit henne i sin wagn, hennes fästman Urner; i såädant fall war det i hög grad befynnerligt, att man i Hamburg icke wisste något om deras anfomft, i synnerhet fom Urnerffa hus fet skulle wara ett rikt, och således kändt före manshus. Eller också war den der unge mans nen en annan person; i den handelsen war det nästan än mera besynnerligt, att fästmannen icke skulle hafwa gjort efterfrågningar om sin förlorade brud, och att han alldeles icke lät höra af fig. Man fvanade efter til och med i Ham burg, och der träffade man det befynnerligafte, det mest misstänkta. I Hamburg funnos: flera familjer Urner. Men i ingen af dem kände man namnet Marianne Bohle, och i ingen fanns någon fon, fom war öfver aderton år gammal och fom således hade kunnat wara fästman till den bortkomna. En annan måste då hafwa ans tagit namnet Urner frän Hamburg; förnamnet Mar hade Marianne Bohle aldrig uppgifwit. Säledes en bedragare! Hwilket stort fält öppnade sig icke här for widare, rysliga kombinationer! (Foris.)