Norrländska Korrespondenten – 28 augusti 1861, sida 2

märksamhet. Efter tre dagars förlopp talade ingen widare om henne. Twä dagar derefter hade också Marianne Bohle och Mar Urner rest ifrån badet, båda på samma gång. Om den förstnämndas afresa tog den egentliga badsallskapet alls icke nägon notis. Dennawerld hade icke kännt till den okonstlade, blygsamma flickan. Urner saknade man på sin höjd en dag. Den enda dagen woro nemligen de förnäme damerna nyfikna att fä se den wackre, modide unge mannen, som med fara för sitt gång fingo höra, att han förlofwat sig med en bedagad och sjuklig bodzmamfell, frågade de naturligtwis ide längre efter honom och han blef förgäten. dock minnet af dem båda längre. Marianne hade wisserligen icke personligen tagit afsked af dem, och Urner icke heller, och derföre wredgades damerna i forsta ögonblicket. Men Marianne khade skriftligen i sitt och Ur ners namn tagit ett så ömt och tacksamt farwäl af dem, att de ide kunde blifwa onda på henne och för hennes skull octfå förläto hennes fäftman. Hon hade, skref hon, oförmodadt erhållit Underrästelser från sitt hem, hwilka egentligen eget lif räddat en annans, och de frågade följ aktligen efter honom. Men då de på samma J de gamla damernas krets bibeholl fig