j)ög grad finna hjerta och förstånd ute bildade och tillräckliga kunskaper. Detta jar äfwen fått ny bekräftelfe genom de tu antagna eleverna, af hwilka flere ega ittmärkta språkkunskaper, likasom det re dan skall hafwa wisat sig, att de med fam ma lätthet fom deras föregångare tillegna fig färdighet i att telegrafera på linien. Man må ej föreställa sig, att den för dessa fruntimmer bestämda eramen är lättare än för karltelegrafister; det är helt och hållet samma examen: de måste lära sig ända till att sammanlöda ledningstrådarne; men icke desto mindre hafwa fruntimren mid examina erhållit betyg som stått wid sidan af och i ej så få fall, till och med öfwer hwad farkarne fått i samma examen. Wi förstå ef af hwad skäl den swenska telegrafstyrelsen så hårdnackadt sätter sig emot qwinnors anwändande i telegrafens tjenst, fastän de synas så lämpliga för densamma. De swenska qwinnorna måste wara lika fun: skapsrika och läraktiga som wåra, och man kan å andra sidan ej heller ltaga, att de swenska herrarne frukta för att inlåta sig i konkurrens med fruntimren och derföre oridderligt hålla dem bort från en werksamhetsgren, hwari de funna deltaga. Man tan ej heller ha skäl att frukta, det en mindre god umgängeston skulle utweckla fig inom telegrafpersonalen, derföre att fruntimmer blefwe i densamma upptagna; ty deras närwaro anses i allmänhet werka förädlande på sederna, och mi weta ju dessutom, att um gängestonen i Swerige anses wara både mera belefwad och och hyfsad än hos oss, och hwad angår ridderligt uppförande mot qwinnan, wilja säkerligen swenskarne icke hafwa rykte om sig att stå tillbaka för någon, nation. — Arswextberättelserna från alla tralter i Frankrike öfwerensstämma deruti, att skörden i allmänhet är wida bättre och rikare, än man för en månad sedan kunde wänta. J allmänhet är säden af utmärkt god beskaffenhet. J Deutfher Magazin läses: En sällsynthet är ett lärkträd, hwilket står wid Reith i Tirol. Detta lärkträd har 26 fots omkrets, alltså öfwer 8 fot i genomskärning; stammen är ihålig, så att den inwändigt liknar en kammare. Twå öppningar som uppkommit genom nedbräckta grenar utgöra fönfteröppningarne och en öppning nedtill på frame men bildar en naturlig dörröppning, hwarigenom betande kreatur ingå för att söka skydd i trädets inre. En gång hade en gammal qwinna, hwars hus nedbrunnit, fin boftad i detta träd, hmwilfet hon möblerade med en fång, ett bord och en stol. — En brefskrifware till Ystads Tidn. berättar från Färs härad: Allmogen i orten begagnar flitigt såsom fin och bor skapens läkare en husman wid namn Thulin, bosatt i trakten af Tosterup, ohjelplig i det han ger sig min af att förstå. Bedröflig är benägenheten hos okunnigt folk att hellre wända sig till dem som intet förstå, än till sådana som