fom på sådant sätt talat Tysta med honom. Engels: mannen förswann af rädsla bland mängden. Hwem war. den hemske mannen. Ingen wisste det, oh likwäl war han känd af alla badgäster: han hade ett frånstötande, blekt ansigte, en genomträngande, forskande blick; ingen hade fett ett leende på hans mun. Hwar han också war, måste han berätta en olyckshändelse eller ett brott, och hwart han kom, der hade någon illgerning eller någon olycka inträffat. Bakom wid det brinnande huset blef nu lifligt, En ung man hade trängt sig fram genom folkmassan ifrån midten af torget. Då han framkommit i närheten af huset, mätte han det ännu en gång med en snabb blid, likasom om han sökte efter något ställe der han skulle kunna intränga. Men dernere stod allt i full låga. Jngen dörr, intet fönster, ingen annan öppning fanns, fom möjligen ffulle funna tillåta honom att komma in. I andra wåningen, der den olyckliga befann fig och ropade på Hjelp, Hade lågorna ännu ide fattat i fönstren. Men den längsta stege räckte icke upp, och om den också det gjort, kunde man ide ställa den midt ibland lågorna från nedra måningen. Det war således omöjligt att omedelbart komma in i det brinnande huset. N Den unge mannen hade med fin fnabba bli snart iakttagit detta. Han skyndade till ett af de båda närmaste husen. Båda woro änuu skonade af elden; de oerhördaste ansträngningar af sprutorna hade åftadkommit detta. På längden kunde det icke lyckas. Ar betskarlar woro derföre sysselsatta att nedrifwa dem, åtminstone de delar som wette åt det brinnande huset. Den unge mannen störtade fram till arbetsfoltet wid det ena af dessa. Twå af dem, fom woro försedda