let för ett nytt den manfinniges teftamente, få taga hans werkliga sista wilja till protokolls, i det jag i laga form uppsatte äktenskaps fontraftet emellan Herr Louis Francois Lohmann och Mam fell Marianne — hwars Fransyska namn jag förgätit. Och hwad hade wäl timat under är 1813? Jag känner det ide. Jag fan ide heller säga det för mina läsare, få wida jag wili hålla mig wid sanningen. Fru Langlet har jag aldrig återsett; hon och hennes dotter hade mwändt tillbaka till Elsass. Francois Lohmann, om han också wisste något — wisade aktning för sin faders minne. Och Pater Theodorus mar bdiktfader. ( Slut.)