Norrländska Korrespondenten – 17 juli 1861, sida 2

nära den franska kusten, en annan gång måste den inom synhåll från Beachy Head kapas och åter sammanfogas, emedan den lupit ut för hastigt och bildat en knut. Dessutom hade man hyst ftora betäntligheter i afseende å kabelns ledningsförmåga; ty den är ej ny, utan en återstod af den europeifft-afritanffa kabel, fom skulle sammanbinda Spezzia, Corsica och Sardinien med Algier. Säfom man torz de erinra fig, misslyckades nedläggningen mellan Sardinien och Bona, och ungefär 70 engelska mil från Sardinien afflets den, få att företaget måste öfwergifwas och man war glad att Ha räddat 80 mils längd af densamma. Denna i behåll marande del är det som man nu anwändt till den nya förbindelsen mellan Eng lands södra kust och Dieppe. Den har länge warit lagd å sido såsom obrukbar, och först genom nyare undersökningar wisade det sig, att ledningstrådarne eller åtminstone 4 af de 6 woro i godt stånd. Riktigheten häraf har också befannat sig, och den 5 dennes fortskaffade kabeln, fåsom nämndes, det första telegrammet. — Uppbyggandet af det nya erpofic tionspalatset i London fortskrider raskt. Der för en månad sedan knappt gruns den war lagd, stå nu 30 fot höga folida tegelmurar med fina wäldiga hmwalfbågar och jernpelare. Redan ha i Ena land 6000 personer anmält fig att deltaga i expositionen (år 1851 woro de 8000 till antalet) och de ha i allmänhet gjort anspråk på få stort utrymme, att de lära få åtnöja fig med fjerdedelen. Belgien har fordrat dubbelt få ftor plats, som fan bewiljas det; öfriga stater Ha ännu ej tillkännagifwit sitt behof af utrymme. Alla europeiska stater, utom Rom oh Turkiet, lära komma att deltaga i expositionen. Från Amerika lär man dels till följd af förhållandena derstädes, dels i anledning af den retade sinnesstämningen mot engelsmännen, icke ha synnerligen många bidrag att wänta. — Penningkrisen i Ryfland tilffrifwes hufwudsakligen emancipationsfrägan, hwarigenom först efter twå års tid det mynt, som bönderna och hela kommuner nu omsorgsfullt gömma, kan komma i marknaden. Öfwerallt förmärkes hos landtmannen stor återhållsamhet och fparsamhet, och nämnda för öfrigt få mwälgörande sociala omhwälfning, hwarigenom 23 millioner menniskor skola blifwa ide blott fria utan äfwen jordegare, ans ses föranleda det kontanta myntets förs swinnande ur rörelsen. Man Hade Hoppats en wälgörande werkan af den mäns tade rika exporten, men detta hopp har endaft i ringa mån uppfyllts till följd af händelserna i Amerika, dit utförseln hämmats. För att afhjelpa penningebristen har kejsaren bemyndigat banken att efterhand utgifwa 1000 millioner silfwerrubel i papper i serier a 12 millioner, men att banken låter dessa serier så brädstörtadt följa på hwarandra mwäcker stor betänksamhet hos finansmännen, fom befara ett starkt fall i asfignatios nernas wärde. Man twiflar dessutom