gade jag. — Jag hade dock welat omtala något angående Pater Theodorus. — Hau fom går der? — Han går framföre wagnen; wi skola snart Hin na upp honom. Namnet Pater Theodorus hade förorsakat den främmande en nyförskräckelse. Hon hade nästan fprungit upp från sätet. Till och med Sekreteraren märks te det. 7AH, mamsell, ni känner Pater Theodorus ocffå 2 — Sa, swarade hon med korthet. Hon hade åter hämtat fig. Stod hon wäl i nå gon egen förbindelse med Patern? Sekreteraren fortsatte sitt sladder: Då skall ni kunna bekräfta, hwad jag wille berätta Hr Assessorn i afseende å mannen. 3 fordna tider fanns det ett stort, rikt kloster i Tiefendorf; det war ett Benediktinerkloster, ide sannt, mamsell? — Io, min her re.! — Hela byn tillhörde också klostret. Detta upphäfdes under Fransyska tiden. Munkarne fringfpriddes öfwer hela werlden; endast Pater Theodorus stannade der. — (Han förrättade då pastorstjensten i byn, inföll främlingen, fom tycktes intressera fig för berättelsen om Pater Theodorus. — Ia, ja, jå war det, och regeringen lät honom stanna qwar wid pastoratet; han är der ännu och, sedan de andra tosterherrarne begifwit fig bort, leder han ensam för: samlingen. Den främmande blef också ifrig wid fråga om Patern. Min herre, fade hon Häftigt, han är en fader för församlingen och alla hysa till Honom kärlek och förtroende. — Åa, ja, Or Assessor, och just derföre, såsom jag redan förut welat berätta er, har domstolen också så litet att göra i Tiefendorf; Pater Theodorus wet att slilja och bilägga alla twister och