Norrländska Korrespondenten – 26 juni 1861, sida 3

fanns blomstrande döttrar eller wackra fruar, war säkert för att ide, med någon ny mode-artitel, ocfå något bref följde med, hwilket war afsedt att åftadtomma de farligaste förbindelser. Grefwinnan Cosel uppdrog åt fin kammarfru, Hwilfen war hennes förtrogna och henne fullt tillgifwen, att, förklädd till en dylik mäklerska, ombeföria attlå dan med handskarne blef öfwerlemnad till Magdalena Coccini; och sedan wäntade hon, under en djefwulsk ro, på utwecklingen af det utaf henne inledda drama. Emellertid tilltog Augusts passion för den sköna Venetianskan på samma gång som hennes böjelse tta des för honom. Ledsen wid Fru von Cosels swartsjuka, Herrff lystna lynne och oupphörliga räntor, tänkte Konuns gen med allwar på att förskjuta henne och uppböja Magdalena på hennes plats. Hofwet emotsåg en far taftrof. Rofalba Carrieras sköna lärjunge war ett föremål för allmän uppmärksamhet och Drottningen wid alla de fester, fom nu firades. Plötsligen fit man weta, att den sköna Magdalena genom ett illamående war fästad mid rummet. Beskaffenheten af illamåendet kom ide till allmänhetens kännedom. Blott de, fom woro meft förtrogna med hofwets hemligheter, erforo, att en plötslig fjutdom med pestsymptomer angripit den olyckliga och att ett wanställande utslag höljde Hennes kropp till en sådan grad, att hon war alldeles oigenkännelig för sina närmaste bekanta. ö Alla flydde den olyckliaa! Blott Rosalba Carriera wakade wid hennes säng och stannade der, till dess döden befriade Magdalena från hennes lidande. Också war det endast Rosalba Carriera, som wågade att öppet och högt säga, att ett rysligt brott här blifwit begånget. (Fortj.)