dess hade han aldrig erfarit något om henne. Denna Kaptenens bekännelse förklarade allt och kunde ej förfela att fullständigt försona Mary med Kaptenen, som nu rådgjorde med henne huru de skulle funna omintetgöra fina fienders planer. Då Mary tom hem blef hon kallad till fin fader, fom förklarade att hon skulle göra fig i ordning för att följande morgon afresa till plantagen. Mary skyndade in i fitt rum och underrättade genom några rader Kaptenen om den hotande skiljsmessan och lemnade brefivet, tillfölje af Kapteneus anwisning, till den med Nilou bekante kusken; men olyckligtwis blef Wiliam, då han lemnade Miss Davystones rum med brefwet i hand, bemärkt af John, fom genast fattande misstankar hems ligen förföljde budet och gjorde den upptäckten att Wir liam begaf fig med brefwet till ett litet wid ftrauden beläget hus, ur hwilket en fort stund derefter matrofen Maurice utträdde, fatte fig i en båt och lät ro fig till fitt skepp. John försummade icke att berätta denna upptäckt för fin herrskarinna, hwillken i följd af detta meddelande lät tillkalla kusken William genast efter hans återkomst, och hade med honom ett långt samtal. Omedelbart derefter återwände Wiliam till stranden och lät ro sig ombord på Bengalen. Maurice, som redan på afstånd igenkänt William förde honom aenast till Kaptenens kajuta, och här meddelade denne Kapten och Maurice, att Davystonska familjen af bewekelfegrunder, fom han ej kände, redan följande morgon före soluppgången ffulle afresa till plantagen, och tväffade alla möjliga mått och steg för att hålla deras resa hemlig. Sedan William slutligen utwisat stället, hwareft den för Davystonska familjens resa hyrra båten låg för ankar, lemnade han rikt belönad för fina meddelanden åter Bengalen. (Fortj.)