En Mdiss hilsoria. (Forts. fr. föreg. n:r.) MNi har ju ej warit i Calcutta mer än åtta das gar, swarade Gardiner, 7oM Kaptenen sade mig nyss att han under detta år ej antagit några bjudningar ej heller aflagt några beföf. — Men förlivet år? — Då woren j redan resta till eder indigo-plantage då hans skepp ankom. På ett af Mrs Davystone gifwet tecken, red Gardiner till den sida, hwarest dens na fatt, och pratade med henne några ögonblick om likgiltiga saker, tills Mrs Davystone, iakttagande ett ögonblick, då hennes stjufdotters uppmärksamhet fyns tes afwänd, lutade fig till Gardiner och hwiskade: ber gär redan i dag min stjufdotters hand, det more fars ligt att wänta längre; i morgon kl. 11 skall jag fom ma till er.7 Gardiner swarade envaft med ett jakans de tecken, tog derpå afsked af de båda damerna och af lägsnade fig i riktning åt Chowringhee. III. Då Mrs Davystone fom hem ifrån fpatferfärden, fann hon i sitt rum tjenaren John Botway, fom genast närmade fig fin herrskarinna och sade till hen: ne med dämpad röst: Han är här, min fru! — SOm hwem talar ni, frågade Mrs Davystone, fom syntes oangenämt träffad af detta meddelande. Huru kommer det fig att ni känner honom? — Att jag känner honom, upprepade den förwånade tje