och La Marmora hade blifwit utnämnde till marskalkar. B. jantningen uti Messinas citadell ut: gör omfring 4000 man. Rårande fåftet Givitella del Tronto meddelar Ovintone följande: Så snart general Neczzacapo anlandt tid Ponzono, sande han en af sina generalstabschefer såäsom parlamentär, för att erbjuda sästets besättning samma wilfot, fom dem Bae tas erhöll. Men undechandlingarne bleje wo utan refultat. Generalen tat då uppe föra 20 kanoner På De höjder, fom oms gifwa Tronto, och öppnade en liflig eld mot fästningen, som med kraft vefwarade densamma, iv de belägrade hade 23 fanoner af grof faliber. Mezzacopo, som satte tro till ett utspridt ryfte, enligt hwilket söndring skulle hafwa upostått bland de belägrade, lät tre of fina kolonner framrycka till anfall mot de tre hufmudportars ne. Men, knappt hade deesa bestigit höjs derna och nårmat sig fåstningen inom slotthåll, förr ån de mottogos med en få haftig fartefdbs och handgewårseld, att de genan måste anträda återtåget. Derefter söretogos regelbundna belagringsarbeten. CEwitellas besattning utgöres af 300 gens: parmet, 100 man ewilgarde och oufting 100 andra upproriskta. Från Neopel berättas den 2 dennes, att de tillfängatagne bourbonska trupperna, hwilka uppgå till omkring 9000 man, den i dennes bortförts från Gacta till öarne Jschia, Nisida, Capri och Procido, der de tomma att hällas i fångenskap till def Meosinas citadell och Gwuella del Tronto kapuulerat. Som alla sångarne wägra att ingå uti naolienska armen, lomma de att sändas till fina hemorter. Smnessstämningen I Rom mot påfliga myndtigherna är få uppretad, att franska truppernas närwaro snart nog ej torde förmå hindra utbrottet af hotfulla demons strationer. — MNationulpartist winner för hwarje dag allt meta fasthet och kraft, hwaremot wånnerna af påfwens melpve sliga wälde blifwa allt mera nedslagaa och itastlösa. fe 666