detta af utomordentlig wigt emedan båda ddufterna, fan deras gränser numeta blaswit definitivt reglerate, wore hwarane dras naturliga allierade, och föfom fådane alltid måste upptrada mot Enalands öf werwigt i Medelhafwet. — Widare bes tecknade prinsen fom ett löjligt förtal, att de gamla partierna sökte utsprida, att Franke rite efterfiråfmade noa territorier i Stas lien, eller att kejsaren welat uppsätta nås gon af fina flågtingar på någon af de lediga tronerna. — Det återstod nu att rådda påfwens ställning fom katolicismens öfwerhufwud, hwilfen blifwit satt på spel genom den dåliga politik, Prius IX:s räde Örhwure förmått Honom följa. Den enda möjliga lösningen war nu mera, att påfs wen behöll vatikanen med angränsande awarter, men resten af Rom öswerläts til Victor Cmanuel, samt att de katholska mafterna bewiljade H. Helighet en cwillist.. — Ester att i förbigående ha egnat några warma ord åt upprätthållandet af alliansen med Enaland, slutade prinsen sitt föredrag med några skurpa utfall mot de gamla partierna, ide blott Bourboner och Orteanuter, utan äfwen medlemmarne af den republikanska regeringen, ifynnere het Vamartine och Bastide, för Det De ide 1848 kommit italienarne till hjelp mot sterrike. i Österrike. Prins Napoleons anföårande uti franska senaten rörande italienska frågan har i Wien wäckt det störsia uppseende. Ett wmienerblad, fom i de mustigaste termer ute giuter fin förbittring, kallar honom rått och slätt: den röde prinfen. Napoleons stirpa hugg mot Osterrile anses jäfom en temligen ullförlitlig gradmätare på den sinnesstämning, fom It detta ågonblick rå der wid kjserliga hofwet och uti de tons gifwande kretsarne i Paria, samt ett ytterligare bewis på det goda förstånd fom nu mera ån någonsin räder mellan fabis netten uti Tunetierna och Osterrikes erfes fiende. Polen. Ester de under oroligheterna dödades begrafnina har den retade stämningen nås got lagt fig, men ide få den inre förbitttir qen öfwet de lugstiidiga morden. Man tibskenwer general 3 boleckoj heta skulden för hwad fom sketrt ty utan order hade ban, i wredesmod öfwer att en sten fas stats, lånt infonteriet rycka fram med stormsteg oc gifwit befallning att skjuta på det mellan infanteriet och kossackerna ins hångda folket Då han, utan att förut uppmana mangden att skingra fig, foms menderade spr!, fattade en soldat från fig sitt gewår och frrang in bland folket. Tre prester ha serermera dött af fina får. Bland de på stallet tödskjurna mur en fjuts noåtig jordegare wid nomn Kaiczer ski. Unrersekningen har ådagalagt, att Ingen of de attesterade besunnits inneha wapen. Den 25 redo gerddurmerna öfver ett fruntia mer; hon ufled den 27. Oufring 40 personet åto mer eller mindre swårt lärade I hufwud och händer af gensddar metnas sablar. Jtalien. Enligt ett wienerblad skall under feds nare hålften af Februari månad flera håfte ningar företagits un Milano, emedan man tommit på spåren en der uppgjord fome plott emot fonung Victor Gmanuels lif. De sardinska generalerna Cialdini, Fanti