rtarne, en vid nvar sida. VI akte sålunda en god stund och kungen följde med oss till bungalown, der han satte rig vid bordet och såg på huru vi åto vår middag (kl. 7). Så kom han alla aftnar under vistande i Puducottah för att hemta oss ut på promenad och öfvervara vår måltid. Söndagen voro vi alla i kyrkan, och detta var mig en stor olidje. Den är ganska vacker och har en svensk anstrykning, som hedrar den svenske pastorn I följd af kungens enträgna inbjudning till oss att vi skulle öfvervara ett jagtparti, blef resan från Puducottah uppskjuten till yttersta stunden, nemligen till Onsdags afton, då vi ovillkorligen skulle vara i Trichi opoly Torsdags morgon. Och detta blef möjligt endast derigenom, att konungen icke blott skjutsade oss ifrån Puducottah, utan äfven skickade oxar i förväg till ombste, då våra egna oxar afgått redan dagen sörut för att invänta oss och draga oss återstoden af vägen. Kl. sex Onsdags morgon voro vi kungen till mötes i staden och begäfvo oss sedan af till jagtplatsen, dit vi hade halfannan svensk mils väg. Kungen och vi tre fruar åkte i en vagn, under det att en mängd tamuler, och deribland kungens bror, tillryggalade vägen till häst. På tvenne vagnar transporterades två tigrar, hvilka skulle jaga rådjur. Jagtplatsen var innesluten at tu sen man. Det hela var intressant att bevittna, men jag kunde dock icke låta bli att taga parti för rådjuren mot tigrarne, och jag önskade hjertligt att de förra skulle undkomma. Detta lyckades dock icke för alla, utan trenne rådjur föllo offer för tigrarne, hvilka så snart de fingo dem i sigte störtade sig öfver dem och grepo dem Ett annat stångades lefvande af en gosse. Kungen nh ågade oss då vi reste hem, om vi haft roligt. Vi bejakade frågan, och jag tillade att detta också skulle bli ett nöje för våra vänner i EKuropa. Detta löfte gjorde honom mycket sörnöjd, och han tackade helt ödmjukt. KL tre skulle vi bese slottet och äfven ha företräde hos en af drottningarne, som önskade se oss fruar Det var vid detta tillfälle, som jag fick taga thronsalen i närmare skärskådande. Medan vi gingo omkring i densamma, kom kungen och gal tre hvardera en sylåda af papp berester måste våra män allägsna sig, och drottningen, en ättakrig prinsessa samt en tvåärig prins kommo in. Man kan icke föreställa fig en sådan mängd af guld och juveler. som de buro på halsen, på hufvudet, i örvuen och i nisano. Sjeifva drägten bestod af tungtguldtyg Samtalet blet icke vidlystigt, ty de kunde icke engelska; men kungen var inne och fungerade som tolk. Äfven drottniugen bekransade oss, men hon lät sig icke nöja dermed, utan gaf tvenne dyrbara juvelringar åt hvar och en af dss samt hängde stora stycken af rödt, med guld inhväfdt tyg, i lorm af shawlar på oss. Men dessa voro så långa och breba att de voro högst besvärliga att bära, och när drottningen och barnen gått ut och våra män kommit in, hade vi svårt att afhålla oss från att skratta öfver vår utstyrsel Jag var glad att jag förut fått tillfälle att tala några ord för våra tamuliska kristna. Jag sade att det skulle glädja oss mera om kungen bevisade dem godhet, än om han gaf oss sjelfva prof på sin välvilja, och goda voro de löften jag erhöll i detta hänseende. Före vår afresa besökte vi en engelsk skola, gom bekostas at kungen, hvilken derelter följde oss till bungalown, såg oas åta vår middag och tog afsked. (N. W bl) Rättegångsoch Poliesaker. Bondesonen Erik Bonnedal från Krok sta Själewads socken, pliktfäldes wid 1u.. H.. AA ————— — — — — — ——— —— — —