wägrat att uppgifiwa citadellet. samt förs säkrat att han ämnare förswara sig till det yttersta. J anledning af detta trots hate amiral Persano begifwit sig till Messina med en tel af italienska flottan samt en trupptår. General Mezzacapo hate marscherat met Ciwetella vek Tronto. Båra desfa sästningar skulle med kraft angrigas, i händelse deras åarnisoner sortfarande wägrade att kapitulera. Några franska legitimister och en preusdsist junter, herrarne v. Noe, ve Lapierre, de St Martin och Rudeille, grefwe Kalfrenth kallad greswe Kilchi, öfwerste Sagronge samt en calabres, hade uti Messina gjort det sista försölet att upphetsa besättnirgen i citadellet att bombardera staden. Dessa bleswo dock häktade och afförta till Genna. Opinione Natios nale berättar nu, att folket mid deras afförande ropade: Så ihjel dessa före römda bourbonifter! Den sardinska gens varmericftort, fom frulle afföra fångarna, måste falla nationalgardet till hjelp. Sålunda lyckades man föra de bourbonska agenterna ombord på det fartyg, som skalle medtaga tem. Blott grefwe Nulirenth blef taftad i wattnet af det uppe retade folket, men eskorten lyckades doc uppoeraga honom innan han tillsatt lif wet. Från Rom berättas den 16 Februari att Frans I skall hafwa btfallt de bvurbonistiska banden uti Åbruzzerna att upp: lösa sig. Ryltet om en muratiftiff fonmanfvirvining i Neapel bekräftas. Man hade ämnat wärfwa en styrka af 12,000 man. Polismyndigheten hade uncerrättat rege-vingen om tenna fomplott, och de farms manswurnes operationer öswerwakades i största Hemlighet. Bland de fannmans swurne skall finnas få wäl garibaldister, fom bourbonister. Enliat neapolitanska blad skall en berömd fransk striftställare (Dumas?) hafwa förskaffat de wärfwade soldaterna wapen. Dessa berättelser fy nas bod tarfwa bekräftelse. Franfrikes regering berättas hafwa tillställt te katolska makterna en civfultrnet af 14 dennes, hwaruti tilltä nagte wes, att franska ockupationen i Nom fom mer att fortsättas till dess öfwerenskommelse afslutatls mellan päfwen och matterna, rörande befkyddande af påfwens person och oafhängigheten såsom latolsla tyrtans öfwerhnswud. Frans Il skulle den 25 dennes afresa från Rom till Civita Becchia, dit spanska fregatten Colom redan ankommit för. att föra den afsatte bourbonen till Triest, hwarifrån han skulle fortsätta resan till Melnchen. Uti Gaeta hade tyfus gjort oerhörda härjningar. Dagligen fördes 60 a 80 man till hospitalen. De franska barme hertighetssystrara hade dukat under för ansträngningar. Soltaterna på wallarna och uti batterierna hade under tre månader måst lefwa af en ytterst knapp ranson bröd och ost samt woro höljda af lumpor och ohyra. ö ö ö ö