Hwarjehanda: yå ett bröllop, der bruden hette Ädelstam och brudgummen Edengren, afslutade en af marskalkarne sitt tal till de nygifta med följande improviserade strof: Bå rita skördar er bereden, Ty stora frukter alstras fram, När som en gren från sjelfwa Eden Blir ympad på en ädel stam. — Amerikanaren och winbaden i Paris. En ameritansk resande fom til Paris oc) såg en dag, då han spatseroade på gatan, en slylt med inskriften: Hår erhällus winbad. — De der frongmåns nen åro minsann ett slösaktigt folk, tänte wår amtrifanare, och i känslun af att ban funde hafwa råd till allt hwad en fransman hade rad till, gick han in för att försöfa det annonserade badet. Han fånde fig mycket upoftiskad efter oetsam ma och behofde ej betalu mer ån fem francs. Forundrad deröf wer frågade han huru man funde äftadfomma ett dylilt bad för ett få godt pris. Den swarte uppassaren, fom bade watit slaf i Virginia, war en hus morist och swarade: ÅJo, massa, wi täta Det nu rinna im i ett annat rum och ge der bad för fyra francg. — Och derejs ter slån j förmodligen bort det? — Nej,