Hwarjehanda: Trenne förunderliga saker. I Fi ladelfia talade en qwakerska sålunda vt församlingen: Fåra mwånner! Det gif: wes tre fafer, fom jag vå det högfta för: undrar mig öfwer. 1) att barnen flå ned frukten från tråden, i stället får att wänta till dass den faller ned. 2) art karlarna döda hwarandra i krig eller dueller, i ftåls let för att wänta tllå de dö af sig sjelswe, och 3) att de unga karlarne springa efter flicorna, ty om de ftannada hemma, få kommo flickorna nog till dem. — Kennetecken på äkta folk. Gå en herte och en dam tillsammans, och herrn fer raft framför fig, få år det man och bustru. Ser herrn på damen eler talar lifligt med henne, få år det icke man och husteu. — Suter en herre bredvid en dam på teatern oc mönftrar amfiteatern och logeraderna, få är det man och hustru. Suter han halft wånd emot henne, och fer han ån på scenen och ån på henne, få år det icfe man och bustru. — Om en dam tappar sin handste och grannen döjer fig långsamt ned för att fe efter Den, få år det man och hustru. Bojer han fig hastigt ned ot upptager den en blink, få är det icke man och hustru. — Åka en herre och en dam tillsammans, och herrn sitter och röfer cigarr, få år det man och hustru. Roker han ide, utan häller hennes schal på armen, få år det icfe man och huntu. — Sjunger en dam och berrn står bredwid hennes stol utau att wånda noterna, så ar det man och