Negerslafwarnes tillstånd i de nord: umerikanska fristaterna. (Ur N. D. Alleh. (Foris. fr. n:o 13.) Man fan vpåfseå, såger ofwan citerade författare, hwilten genomrest slafstaterna och gjort cenna fråga tll föremål sör grund lig undersökning, att före det fitta presi dentwalet egnade hela förfan, till och med i be stater, der slafweriet ide fanns, ne gerslafweriet kraftigt understöd och ogiffar de De utopister, fom önskade lifhet i rättigheter för swarta och hwita. Ar 1850 råks nade fyrfan inorden och sodern 23 -24000 evangelit sörkunnare, för hwilka slafweriet war samhällets hörnsten. Antalet af de prester, fom grundat dissenterande fyrfor, för att ide deltaga i den förbrytelsen att den ena menniskan tager fig egendomstätt öfwer den andro, mar blott 3500. Före ut fördömde wisserligen den pregbuterians ska tyrkan i Nordamerika handeln med negrer, och metodisterne förllarasde högt, Matt slafweriet war sammanfattningen of alla förbrvtelfer. Men den ena medyif ten har lot till den andra och nu fer man majoriteten af de troende tillåta fina biskoppar uppträda såsom slafsp:fulanter. De nordlige methodisterne i Delaware, Maryland, Virginien oc Kentucky uppe fostra för slafhandela ofwer 100,000 flaf: war, och med undantag af qwåkarne finns Bet ej en enda keisten fötsamling, fom ej gjort sig skoldig tid samma oråtUryrbigbet mot den fmarta menniskoracen. Det here skar säledes den största enighet bland alla religionssekter, då det twåtusen är efter Kristi födelse gåller att förnya den förbannelse, fom ännu hwilar öfver Chama af komlingar. Det gifwes prefer, fom ide draga i betänkande att uthora sina nejriae nor åt wårdarne på de illa beryktade danshusen, medan andra lerna prdbumo len, draga stöflar ed) frorrar på, hwissla åt fina blobbundar och ledsaga genom stog och mark fina wannet på jagten efter en bortflydd neger. J de mellersta staterna förkunnas evans gellum i allmänhet för negrerna af mig