N egerslafwarnes tillstånd i de nord: amerikanska fristaterna. (Ur N. D. Alleh.) (Fotts. fr. n:o 11.) Det fysiska lidandet år dock att räkna för intet mot get moraliska eländet, ty det förta träffar endast indiwiden, under det att den moraliska förnedringen besmittar hela befolkningen. Den genompryglade nes gerns fjäl lider wida mera äu hang kropp han wågar icke mera fästa fina blickar på dem, som slagit honom, på dem, som hört hans jämmerskti, på fina darn, fom mar rit wittnen till hang lidanden. J det han närer föraft för sig sjelf, föraktar han alla andra och böjer sig under piskan. Om ban fördristar fig att hata fin herre, få blir hang hat brutelt och lägt, lift och lögn åro bang enda wapen, och fysisk wållust hang enda njutning. Den full: ständigaste förnedring, asidosättandet af al sjelfaktning och af den andliga oc) moras liska tillwarons fordringar funna allena döfwa slafweriets lidanden. Deinvifte kifas rerne, såger en författare, föfa att förs lora fig i werldsrymden genom att be ftåndigt fåsta fina blickar på en enda Iysande punft. Det är twertom genom att tillluta fina ögon för ljuset, fom negrer ne komma i det lydliga tillftånd, att de glömma allt. Slafweriet är den sanna letbe strömmen; den, fom har dructit of Det dyiga watinet, glömmer fig sjelf; hans armar arbeta utan att ledas af wiljan; hans lemmar blöda under piskslagen, utan att han beklagar fig; den leende och fria naturen inbjuder honom til gäst, men böjd öfwer den åkerlapp, fom han i fin anletes swett brukar, fer han intet. Och denna moraliska förnedring går så längt, att amerikanska regrer ofta föredraga flaftweriet framför emancipationen; men Het ta bewisar blott, att den föregifaa eman cipationen ät förfärlig s Amerika, då de olvocklige funna foredraga ett ewigt slafweri för ett slift tfllständ. Man må likwäl ej undra deröfwer; för att kallas fri, bör man funna fe hwarje menniska fritt i ögo nen, och utan fruftan gålda förlef wed kärlek och hat med hat, men wi haswa redan fett, att de frigifnes ställning ide är af sådan beskaffenhet. Familjen är grunbwalen för hwarje samfund. Utan familj giswes ingen foci-: al tillwaro utan blott nägra af sluupen förenade, menstliga wäsenden. Man tan ide såga, att negern har en familj, då fadren, modern och barnen funna söljas efter egarens godtfinnande och åsfiljas genom att försåndas till plantdger, som ligga sjerran aflägsna från hwarandra. lfsom negerns klofhet, mod och trohet blott bafwa penninningewärde för sin herre, så eger negerns tärlek till sina barn och negrinnans till sin man blott någon betydelse i plantage egarens ögon, få wi da han fan skörda nytta deraf. Det före: döme, fom den hwita befolkningen i de södra staterna lemnar negrerne, är ide heller egnadt att ingifwa dem aktning för samiljelifwet. Mulatterne, fom utpöra omkring sjundebelen af den fårgade befolk: ningen, aro nåfian utan undantag en frukt af plantage egarnes fårlef till fine slafwinnor. Biott twå femtedelar af des: sa mulatter åco frigifne, d. ww. s. af fem mulatter finnes det tre slafwar, af fem fåder finnes det tre fom aro nog barbas riska att låta fina barn sucka under trål: domens of och bestiga oultionsförråttarens bord hwarest de sälja sitt eget kött och blod för få och få många pund sterling. Til och INM2EN en m tor ÄV Glan 4 HKhKÄttr Ar