M of kl, 14 ankom sundhetsbaten till Tele: rad , och tilåtelse meddelades att inbogsera srtyget till GFranauia. Wid middagsliden uns gefar anlande, till solje af Consuls order, tot: sen jemte manstap fran lund, hwilka inb ogfera: de fartvaet och lade det för Al kur på OT Wwuans namda stalle, eiter att dessutom hafwa beslagit de o. wergitna seglen. Mot kl. 7 pa aftonen ankom Lakaren ombord för att undersoka de awarlefwande? tillstand. ÅKI. 2 på natten anled timmermannen; och fom tillland att fomma i land annu ite erhallits, sa kaldades afwen dennes lik i hafwet. Den 5 Maj kl. 12 landsattes andtligen Kap: tenen och de annu efwerlefwande ssuka at ber fattningen; od) fartyget jemte last stalldes uns der S wenite Consulns forwar. Under den 6 och 7 forordnades folk ombord på den smittade skönerten for att roka fartyget; hwarester Kap: tenen med twenne af de ofwerleswande fjlöman: nen, Peter Magnusson och Johan Johansson, installde fig hos Kongl. Swenska och Norska Consulatet, för att derstades, efter aflagd ed, afgifwa den Sjodjorklaring, hwarutur här of: wan omförmalda tilldrogelser aro hemtade. Se: dan fartyget derefter erhällit fulltalig besattning, bestående af Portugiser och Skandinaver, anträd: des afresan mot kl. 3 f. m. den 20 Maj, med fartyget i sjowardigt skick och laber kultje från fydost. Sedermera kastade sig winden på Syd, och resan fortsattes med omtytlist waderloch d:o wind, till d. 27. i samma månad; då fjöoman: nen Manuel, fom blifvit pamonyrad ar Con: suln i Pernambuco, förklarade fig ej längre forrätta fin tjenst ombord, till följe af en häf: tig feberbetta i hela kroppen. Nel an fortsattes till d. 8 Juni, då matrosen Louis Martino, afwenledes pamönstrad i Pernambuco, infjuf: nade i samma akomma. Wackert wader med lober kultje, N. N. O. och N., rådde till d. 6 Juli da matroserna Petter Magnusson och Westblad forklarade sig ej kunna gå upp att refwa eller beslå seglen, till folje af fär och bulnader på kroppen, hwilka slagit ut efter gu lafebern. Mellerlid gynnades resan af det mwadraste wåder, med milda od) swaga, ehuru om: bytliga windar; ech detta fortgick ända till den 24 nastlidne Juli, då winden blaste upp från N. O. med tilltagande haftighet. Fartyget stampade hardt, od) det blef dem ej möjligt att föra bramsegel och gaffel:toppfegel: hwarfore de besloto att refwa det forra oh giga upp det fed: nare. Men af brist på nodiat manskap förmåd: de icke fullgora den tilltankta atgarden, ech funno fig alltså nödsakade att låta gaffeltopp: seglet bortföras af winden och efteråt bortskara trasorna. Konstapeln och twå man, fom utgjorde den friska delen af befattningen, iordningställde snart ett annat gafselt opp Tegel och losgjorde bramseglet, fom mid förenamda tillsalle blifwit sönderslitet, samt gjorde i dess stalle ett anna! bramsegel. Under tiden sortsattes kosan, få god ste kunde, och utan markbar förbattring å de sjukes sida. Den 30 Juli befann fartyaet sis på höjden af Cap Spartel, hwarest blatte up: en haftig O. N. O. Emedan forradet af dricks watten war få knappt, att det med ytterste sparsamhet kunde racka 8 dagar, twungos de att fora få mycket segel fom möjligt för at funna uppnå Gibraltar; men sedan winden öf wergått till storm, nödgades kaptenen och d tre sjomannen, som annu woro friska, att ehurn medtagna de woro af det oupphorligä arbetet, — förföfa att berga seglen. De bör jade derföre med att refwa märsseglet och brigg seglet; derpå gigades gaffel:toppfealet, men foden klofwaren oc bramseglet fingo stå för styfhalad stot, ehuru med fara att winden skulle bortslit dem. Detta sledde ocksä olyckligtwis. En ni klviware iordningiattes; och fom formen till tog, få måste de giga upp märsseglet od) botten refwa briggseglet. Fartyget arbetade förfärligt och täta stört sjbar slogo in öfwer dacket. Med endast form segel till, seglade de långsamt fram under om kring fem dagar mellan Cap Spartel och Ca Trafalgar; och som de funno sig nastan ut