gantågen, få wida en plantage-egare ide Håller en borgen af 1000 doll. för dem. Utanför deras fommnner fan hwar och en bemäftiga fig dem och sälja dem, tvi frast af ett utaf de Förenta Staternas högsta domstol nyligen aftunnadt ulslag i målet om slafwen Dred Scott, hafwa de frie negrerne inga rättigheter, fom de hwite åro förpligtade att respektero. Under lope pet of är 1859 antog lagstistunde förfamlingen i MPisfouri en lag, som förwisade alla frie negrer från statens territorium; en hwar landsförwisad, fom ite lunde bes fluta fig att lemna fin husliga hård före den i januari 1860, blef vå auktion fåld såsom slaf. Lagstiftarne i Louiftanna och Miesissippi dröjde ide långe att följa dets ta erempel, och på grund af slafegarnes oöfwerwinnerliga hat till de frigifne år en negers emancipation numera en omöjlighet. Fört war egarens mwilja tilrådlig men fis dan den abolitionistiska agitationen gjort få betydliga framsteg, hafwa alla de födra staterna förklarat, att ingen neger fan emanciperas utan den lagstistande förs samlingens särskilda tillåtelse, få att til och med Washington i sin sista stund icke skulle hafwa sett sig i stånd att frigifwa fina slafwar. Från denna regel år blott ett enda undantag, i det art en neger, fom röjer en sammonswärjning, emanciperag till följd af kamtarnes befallning; förrås daren mot fin egen sak år den ende, fom år wärdig att njuta frihetens fördelar. Af en sådan beskaffeuhet åro de lagar, som angå negrerne; de gifwa den tydligar ste upplysumg om den ande, fom lifwar de lagstijtaude förfamlingarna betroffande slåfwarne. Dessa församlingar antaga den ena obaruhertiga lagen efter den ans dra mot de fria negrerne, abolitionisterne, flifwarne och de misstänkta af hwarje färg och hårkomst, hwilta lagar antagas utan någon debatt; wan jagar utan betånfans de folk i landsflykt eller dömer dem till döden ; rättwisan och förnuftet hänas för den allmänna säkerhetens skull. Hela för dern är gripen of en swindel, fom herr: skar i närwarande ögoablick och för fina offer mot afarundens rand. Lagarne åro i werlligheten utan bety delse; plantage-egaren oflagget ingen råfens stap för hwad han fåretager fis; han here frar I fin plantage sasom kaptenen ombord på siit skepp; ingen af hang famrater hå jer fin röst emot honom, ty de åro alla bang medskyldige, och slafwarne hafwa ej allenast art frukta för honom, utan äfwen för öfwvers och underuppsyningsmännen. Mediemmnarne af slafegarens familj behand: ia de flodarå negrerne på samma obarins hertiga fått; den lille freolen pryglar ne gerpojken, fom år anstäld till hang tjena re, ob den unga eleganta damen mifland lat sin kammarpiga utan att tio, att den na behandling utsätter hennes faders eller makes förmögenhet för mägon stor förlust. Då fäuntimmerna uti elakhet gå wida — — m m — — a .AB3 UU U— läångre ån männen, fan man ej undra öf mer, att de flesta geymheter begås af bur steriska och swartsjuka qwinnor. Drifwen af swartsjuka låt en kreolska, hwarje natt binda en mulat tska wid fin sångstolpe, och det förfta hon gjorde, när hon waknade, mar att gripa till karbasen och Aenoms pipgla henne. En annan lifoså älskwård dam låt inspårra flera negrinnor ten fåls lare och bränna dem förnyade gånger med jern. Wisserligen omringade folket i NewOrleans fördittrodt denna furies hus, bes jtiade, trots några kreolets motstånd, de lemläkkade negrinnorna och stack eld på denna skändlighetens boning. Men om solfets räntfänsla ide hade gjort slut på Öv — AA oo a mL . i. 116ö.