Norrländska Korrespondenten – 2 februari 1861, sida 3

Negerslafwarnes tillstånd i de nord: amerikanska fristaterna. (Ur N. D. Alleh.) För fem och tjugo år sedan funnos i Armeika ännumga abolitionister; få kallas det parti, fom önskar slafwertets uUpphål wande. Detta parti, fom segrade wid presidentwalet förlidit år stiftades af en fattig, obildad boltryckare md namnet William Garrison. Han waribesittning af obetwingelig energi och hade mod att alldeles ensam företaga det första forstår get emot slafweriet. Han började år 1835 att i Boston utgifwa en tidning The Liderator, hwari ban ifrade för de fars tas frihet och wägade påstå, att Chams och Japhets aflomlingar woro bröder och kunde fordra samma råttigheter. Detta wäckte den största skandel. Garrisan blef gripen, släpades med ett tåg om halsen genom Bostons gator, förlänades af vi beln och kastades i sängelse säsom en wan: lig förbrytare. Han lemnade det med det fasta beslutet att werka krastigare ån når gonsin, och inom icke lång tid såg han sig undetrstödd of flera sällskap, fom bildat fig i ändamål att werka för negerslufweriets asskaffande. Skingrade af makien, organiserade fig dessa sållskap, fom tibwärte i antal, ständigt ånyo. De bildade frart ett parti, fom wågade upptråda i de fiora ståderna, och 1850, femton år efter före sta utgifwandet af ofwannämda tipning, beherrstade slaffrågan alla öfriga, och för: gressen blef förwandlad till en ttubb, Ymarest denna fråga ideligen tiskuterades. Ar 1856 trädde de gamla portierna i skuggan för att låta den fora stiltden n ellan obolitionister och slafegare utkämpas, od) de nordliga staterna följxe nu en helt annan politik ån de södra. De wid prefidentwalet 1836 öfwetwunne abolitionisterne blef wo segerhetrar 1860, ech hwad fom Ika shington på fit döreläger med prof iisk blid förutsag, år nu nåra att gå i full bordan. Republiken är allarer an delad i twenne, of en geografisk gråns årstilda pure tier; till att uppratthålla föreningen hafwa de blott minnet af gen er samt wunnen åra och wålständ, handelsinteresserna och de nåstan förglömda råd, fom fådernees landets fader testamenterade dem. De händelser, fom förbereras i Americ fo, äro af utomordentligt stor wipt, och