Norrländska Korrespondenten – 30 januari 1861, sida 1

han beslutit att mot en wiss lösesumma frigifwa dem och öfwerlemna jorden åt dem, Bönderna woro naturligtwis be låtna härmed, hopsamlade genast halfwa summan och förbundo sig att inom en kort bestämd tid erlägga andra hälften. (Hela summan skall ha uppgått till 120,000 rub. silfwer.) Egendomsherrn mottog penningarne, men sålde dagen derpå fina egendomar tillika med bönderna till en f. d. embetsman. Denne tog egendomen genast i besittning och gjorde naturligtwis anspråk på de lifegne, hwilka förgäfwes åberopade det aftal, de slutit med fin förre husbonde, samt förewisade qwittot på halfwa lösesumman. De begåfwo sig nn till denne sistnämnde, som afspisade dem med påståendet, att allt hwad en lifegen eger tillhör icke honom, utan hans husbonde, samt att han ansåg de utbetalade penningarne fås som sin egendom, och ej såsom hälften af lösesumman. Nu wigrade bönderna att arbeta, den nye egaren angaf dem såsom orostiftare, närmaste embetsmiyndighet anlitades förgäswes, derpå Dditskickades kossacker, det kommer till handgemäng, flera bönder bli skjutna, andra häktas och dömas att förwisas till Eiberien. Emellertid lär kejsaren, fom såti kännedom om rätta sammanhanget, låtit frigifwa de häktade och anställa undersökning, på det att rätt må ske bönder: na. En annan händelse berättas äfwen: En godsherre, fom bor en provinsstad, hade en inspektor, fom på allt sätt tie ranniserade bönderna och ofta grymt misshandlade dem. Då böndernas tlagomål hos godsherrn lemnades utan affe ende, togo bönderna sig för att wid en dylik misshandling utöfwa wedergällning, jagade med hugg och flag bort infpetltoven och walde inom fig en man, som skulle förestå arbetena, hwilka derefter fortgingo under dennes ledning. Tio eller tolf dagar derefter, då de flesta karlarne woro ute på arbete för hus: bondens räkning, inrycker en embetsman med en kossackhop i byn. Qwinnor, gubbar och barn fly till kyrkan, och då kossackerna intränga dit och börja mifshandla de wärnlösa, ilar en qwinna till klockan och börjar ringa till storm. De tillstyndade bönderna ge fig i handgemäng med kossackerna, fyra bönder dö dag, fiera såras och de öfriga arresteras. Äfwen denna händelse har kommit till kejsarens kunskap, och han har befallt, att te arresterade genast skola frigöras och sträng undersökning i saken anställas.