— — —— En fader och hans sex barn. De gamle hade ett ordspråf, fom den nya tiden ej bör förgåta: Emot Gud, föräldrar och lärare fan man ej wara nog tacksam. Men, towärr, fer man alltför ofta ett Annat ordipråf besannas, nemligen: Att en fader kan lättare förs sörja sex barn, ån fer barn en fader. Man har exempel på en far, fom öfs werlemnade till fina barn all fin förmör genhet: hus, åker och ång, bo och bohag och allt hwad han ägde, i den förmodan att hang barn nog skulle rifligen förförja honom till döddagar. Sedan han nu wistatos en tid hos fin åldfta fon, blef denne ledsen mid honom och fode: Min huftru har i natt fått ett barn, och waggan mår ste ställas just på det stålle der er lånds stol står: will ni ej flötta til min bror, fom har en större filuga? — Då han nä: gon tid wistats hos den andre sonen, fann fig afwen denne befmårad af fin gamle för, och fade: Min far tyder mycket om ett warmt rum, men jag får hufwudwerk deraf; will ni intet flytta till min bror, fom är bagare oh har mycket warma ruin? — Fadren begaf fig dit: men då han en tid bott hos den tredje sonen, war han äfwen denne till last, och han fade; Hår springa menniskorna ut och in, får fom i ett dufflag, och ni kan intet få ta er middagslur i ro; will ni intet flytta till syster Cathrina, fom bor afsides och ölugnet? — Gubben mårkte hwad klockon war slagen, och fade till fig sjelf: Wål, an! Jug will lemna detta hus, och förför ka hur det blir hos mina döttrar! Qwin. notna ha alltid ett ömmatre hjerta. — Men då han wistats en tid hos dottren, war han afwen henne iill beswär, och hon yttrade, att hon råkode i stor förskrackelse bwar gång hennes fsar begaf sig tiill fyr: fon eller något annat ställe, då han nåd: wändigt måfte gå utför den höga trappan; hos syster Lowisa behöfde han aldrig gå utför någon trappa; hon bodde på jemna marken. — På det han måtte skiljas der —äAä r —AdA12 — — t—rw—r-t-ösd nn — —fL—— —. JB3B3A — ifrån i frid, gaf han dottren rätt och ber gaf fig till den andra dottren. Sedan ban en fort tid upphållit fig hos henne, ledsnade äfwen hon på denna tiilökning i hushållet, och lät honom genom tredje mun förstå, att hennes rum war alltför fufs tigt för en gitisjuk man; hennes syster, fom war gift med en dödgräfware i förs samlingen, hade ett fulltomligt fsuktfritt och warmt fen Gubben trodde, att hon lunde ha rått, och begaf fig till fin yng stu dotter Lena. — Då han warit der 2 vagar, vttrade hang dotterdotter till ho nom; Mamma fade i går till fofter Lisa att för morfar fanns ingen båttre fame mare ån en sådan, fom pappa gräfwer alla dagar på fyrfogärden. — YTVid det: ta tal blef gubben få djupt bedröfwad, ott hans hjerta brast, och han sjönk tills. baka i ländstolen och dog. Kyrkogården emottog honom i sitt sköte, och war barmbrctigare emot honom, ån hans 6 barn; ty den lät honom sedan den tiden ostörd sosma i fin lila, tpsta kammare. — Der: söre säger ordspråket: En fader fan låt tare förförja 6 barn, ån 6 barn funna försörja en fader. Hvarjehanda En djerf lindansare. Blondin har