Article Image
sedan jag bliswit moder. Ester denna tids punkt fånde jag mig genom mitt barn loctigate. Min bestyddare, om det tillåtes mig få benamna honom, stupade omkring 10 minuter före byns intagande af wåra trupper, en fula hade kroesat hang buf wud. Man inbar honom i wår kammare för att förbinda honom, men han sunde ej hjelpas. Hans broder, denfamme fom war i begrepp att döda mig, hade från början beftändigt hatat mig och förargat fig ofwer den humana behandling, fom å hang äldre broders sida blef ung til del. Han begagnade dennes död för att släcka sitt hat, oh — seende fig sjelf utan ut wåg till räddning, wille han mörda mig 1 wåra soldaters åsyn, för att derefter sannolift böda fig sjelf. Om Låonie kunde jag, oaktadt alla böner aldrig erfara något, De begge flickorna wisste ingenting om hennes öde. Jag har dock all anledning att tro, att man fiic fet henne till Tunis, och der sålt henne såsom slafwinna. DÅ madame Martel muntligen giorde mig decjo medelanden, war hon fullfomligt återstäld från fina liwan den och ftrålas de af ungoomlig fristhet och skönhet. Den nes burn fom döptes efter anfomfien ul Algier, erhol nawnet Dieudonne, ul minne of den fökskracklitga episod af modetns hf, under hwilken hang eget begynte. Jag flutar oenan skizzs med medoelandet af ett bref, fom jaa for fort iid sedan Höll från doktor Martel HÄ swar På en förfrågan från min sida, om han hade något emot offentliggårander af denna till. drugelse. sin gamle wån och kamrart! Jag har ide allenan ingenting att in. mända emot vublicerandet af min huru? åfwentor bland sabyterna, utan det skail till och med glärja mig, att fe det bekantcjordt i tryd oc inom widsträcktare kret. sar. Åfwen får jag meddela er för full 1 ständigheten of berattelsen, alt det lyckats mig efter mänga bemödanden — på min hustrus önskan — att uppråda wistelseorten för de begge spstrarna till hunmvud: mannen för stammen Beni-Laleg, fberiren G-Gben ben-Djoztra. Beröfwake alla sina anhömqe min iatugandet af deras bv, lifde be fiagars flicrna Under de soruligaue före hållanden i Milianah. De hade wisat sig wäånlian och kärlelsfuda emot min hustu, och bon hade fört tim fåra. De aro nu begge I milt bua och jag hyset fora före hovoningat dettaffamde dem tör framtiden. Ma hatu helsar er hjertligt. Af marfetentenskana olvckliga totter har ej ett spår kunnat upptäckaå, trots alla bemös puaden, som myndighetetna, till och mer på DHiplomunft wag med Tunis, gjort Min Duudsoane åpywårer hastigt. Lef wal om gliom äej er gamdle ftigsfam. rat Octave Martel. Detta år, såsom jag tror, det enda tal, fom annalerna öfwer den fransyska ocdupationen uf Algeriet hajwa att uppwisa i hwilfet kabvlerne barwa förfarit på mensk hat ma emot en af fina fiender (tv jäfom sadona betraftade de Pet rada fönet, säwal fom bet antra). Ehuru nu fulsfoa. Uot undertufwade, får man aldrig såtta fullit förtroende till dem; och hwem wet om tj fört efter senate i Kabylien skola framftåls las somma ssiäckscener fom i Cownpore och Lucknom. (Slus.) — 0 Å Rp-ÅTFvz-ERÅtIiR. Med gam a året är det nu sarb sa lera, Och Lethes vågor plaskar det nu i, sallera, I nattlig stunmd och lyst af månans ljus, sallera, . Adaärhus. fallera.

9 januari 1861, sida 4

Thumbnail