teln grefwinna af Gotland dels i sitt s hotell wid rue deAnjou, dels på ett litet l stott, några mil från Paris. Under den I tiv, då Carl Johan anförde de allierade t armeerna i Tyskland emot Napoleon, i war hand gemål flera gånger i fara, fy di hotande foltskockningax egde rum outans a för hennes hotell. äfwen sedan Carl Johan uppstigit på thronen qwarftannas 1 de hon några år i Frankrike och antäne I. de först hit på samma gång fom vämas II rande kronprinsen Oscars brud, prinjede i fon af Leuchtenberg, år 1523. År 1829 11 den 21 Aug. blef Hon särskildt lrönt få fom Sweriges drottning.. — I Swea hofrätt är ställningen mer än betymmersam. Ett hofrättsräd har på mer än ett år icke kunnat nenst. göra på grund af ett swårare slaganfall; ett annat hofrättsråd har öfwer år och dag wistats utrikes, lidande af djup mes lankoli, och ett tredje hofrättsråd är eller åtminjtone borde warit jäfwigt att fitta öfwer en mängd mål, såsom warande eu af hufwudstadens mest anlitade jatföras re; en assessor har i dessa dagar förts till en utländst wårdanstalt för finnes: sjnka, och är troligen inkurabel; en ans nan assessor wistas på utrikes ort, troligen också befynnerlig till lynnet; en tredje assessor dog häromdagen efter långwarig sjuklighet; en fjerde assessor är nästan beständigt upptagen af offent liga, ide juridiska bestyr, och en femte är till fjäldoch kroppskrafter lsk — —— — — — —— medtagen. Lägg nu härtill att ätkilliga andra assessorer äro eller snart blifwa t. f. revisionssetreterare — och det är sannerligen en gåta hurn göromålen tunna wärdigt upprätthållas. (J. T.) — (Enligt sednaste n:o af Lunds fifetidning äro redan öfver 19,000 ror i Lunds stift insamlade till de lidande drifts na i Syrien. — Den nya brämvinsförfäljningsförordningen skiljer fig från 1857 års före ordning endast i följande punkter: att i köpingar, likasom förut i ftäderna, minuthandel med bränwin numera ide ur förbjuden i förening med annan handel, till hwars bedrifwande särskildt tillstånd erfordras (S 5); att minuthandel med och utskänkning af bränwin, hwilka, enligt gamla förord: ningen, om hwardagarne icke uttryckligen woro till tiden begränsade i annan mån, än att wederbörande myndighet i stad egde bestämma de timmar om dagen, till hwilka utskänkningen måste inskränkas, numera, äfwen då de för öfrigt äro med: gifna, i allmänhet ide äro tillåtna efter kl. 10 på aftonen, såwida ide tmwederbö rande embetsmyndighet på särskilda skäl annorlunda förordnar ( 26, mom. 1); att wederbörande myndighet, om ans ledning dertill förekommer, eger förbjus da minuthandel med och utstänknina af bränwin i städerna wid wissa tillfällen ver de å landet owilkorligen äro förbjud na, såsom på eller inwid det ställe, der anktion, marknad eller mönstring med be wäringsmanskap hålles, eller der menig het för kronoskjutsning eller skallgång är —— — — r———